Har ni tänkt på hur många som jämt och ständigt använder ordet " sjukt" ?

" Det är så sjukt roligt, det var sjukt gott, jag är så sjukt less på…" osv.

Vad tror ni att det genererar egentligen…?

Jag började i stället, som en motpol, säga ordet " friskt" i stället.

" Jag är så friskt glad, det ska bli så friskt roligt att ses"

Och det har faktiskt smittat av sig,som en rolig grej,  så nu säger även maken och några av mina vänner "friskt" i stället för "sjukt".

Det roliga är att även om man säger nåt "negativt", så bryts liksom energin i det för att man börjar småskratta åt hur galet det låter, som ex:

" Jag är så friskt stressad just nu" eller " Jag har friskt ont i ryggen" eller

"Det är så friskt tråkigt att det regnar nu igen"

Det GÅR liksom inte, och vips, försvinner behovet att klaga.

Friskt bra- eller hur?