Hej pa dig Sugarcream:)

Jag vet inte hur lange du har kant sa , (eller det stod ju visst ett par dagar )eller hur "allvarligt" det ar, men  se det bara som ett tillfalligt tillstand, till att borja med~

Ak ivag pa resan, och vill du ligga och sova hela veckan sa gor det!

Slapp alla krav pa dig sjalv. Kann inte att du maste gora nagot,, utan lat dig sjalv bara vara, sov sa mycket du vill, etc.  Du har ju tydligen semester nu?  sa sov, och va,,,,

Sedan kan du ju borja klattra upp pa kanslostegen,,, Men tillat dig sjalv som sagt att bara vara i detta tillstand….

Jag har känt såhär extremt i ett par dagar bara…o jag e rädd för att jag gått in i väggen som man kan göra…Eller så är detta bara varningar på att jag är påväg och måste sakta ner tempot…Jag hoppas bara det är varningar och tecken…Men har haft mycket stress länge länge…så vet att det kan ha byggts upp och blivit för mycket…Hoppas jag ska klara av att åka. Ska försöka tänka positivt…och bara göra det jag orkar utan att pressa mig själv på resan. Och när jag kommer hem ska jag gå till läkaren…och jag tror jag behöver bli sjukskriven…och tror även jag måste byta jobb så småningom…annars kommer jag inte ifrån stressen :( Tack för ditt svar :)

Ja,,hoppas att du kan njuta av din resa,,, och anstrang dig heller inte att tanka positivt,, det kan bli tvartom da,,

MEN forsok ocksa att slappa tankar pa lakare , sjukskrivning, utbrandhet och stress🙂i alla fall nar du ar pa resan,,, och kann efter hur du kanner nar du kommer hem istallet:)

Res,,, och forsok bara vara ,, lat de tankar som kommer dyka upp och flyga forbi,, ta hand om dig och var snall emot dig sjalv

Du fick mig nu att fundera lite pa detta med utbrandhet, ga in i vaggen, etc….Det ar ju sa vanligt i Sverige sarskilt (detta ar nu tankar generellt, sa inget riktat mot dig Sugercream! )

Har finns ingen mojlighet till sjukskriving, uttryck som ga in i vaggen finns inte heller. Eftersom man inte har valet att vara sjukskriven, sa nar man kanner att man har for mycket, kanner sig stressad etc. sa maste man "ta itu" med det pa ett annat satt. Man maste da ga in i sig sjalv, hitta ett satt att vanda pa sina kanslor, lara sig hitta tillbaka till uppskattning och tacksamhet for det man har och det lilla etc. etc.

Naturligtvis blir folk har ocksa deprimerade, utbranda,, och vissa kanske inte klarar av att jobba under en period, men kanske ar uttryck som utbrand, ga in i vaggen for "lattillgangligt" i Sverige? Likasa sjukskrivning och medicin? Lite funderingar sa dar bara,, samtidigt som jag ocksa anser att det ar fantastiskt att ett socialt skydd finns i Sverige,, sa jag missunnar ingen som behover det att vara sjukskriven tex. men kanske det blir en for enkel "flyktvag"….

Utbrändhet är ingen sjukdom, det är ett tillstånd, din kropps rop på hjälp ( som förvisso klassas som sjukdom) - utbrändhet har inte med ditt jobb att göra, det har med dig och sitt sätt att hantera ditt liv att göra. Utbränd blir man när man under lång tid inte har lyssnat på sig själv, sitt inre. Stämmer det på dig, ja då håller du kanske på att sälla dig till de utbrändas skara. Men det blir vad du gör det till.

Vi människor klarar nämligen av väldigt mycket mer än vad vi själva oftast tror, och stress (som i mkt att göra) blir bara skadligt då vi tillåter det att bli det. Vissa väljer vägen till utbrändhet, andra gör det inte. Men du har ett val.

Jag skulle råda dig att sluta tänka i termer om sjuk och utbränd, och börja lyssna på vad du faktiskt VILL GÖRA, och följa det. Behöver du en paus från jobbet? Fine, skaffa dig det. Behöver du en paus från annat, fine skaffa dig det. Ta dig tid att lyssna inåt. Landa. Vara. Njuta i nuet. Det behövs faktiskt inget annat. I det kommer du att hitta din väg och vad du behöver göra för att må väl.

Jag känner mig så psykiskt pch fysiskt trött…För i princip det enda jag gör är jobbar. Tiden räcker inte till till annat. Jag tror inte heller det bara har med jobbet att göra. Just nu har vi det helt ok på jobbet jämfört med hur det var på mitt förra. Där var det mkt mer stress. Men jag klarade det. Kunde hantera det…men ibland kändes det tufft…Och efter haft det så i så många år så är jag rädd kroppen säger ifrån. Jag förstår den isåfall…för mitt psyke säger också ifrån… Har fått sådan inte stress. Jag sover iaf bra. Har lidit av sömnproblem från och till…men det var ett bra tag sedan nu. Fast ibland kan de återkomma. Tex när jag kommer hem sent från jobbet och jag nästa dag jobbar ett tidigt pass… det kan stressa upp mig…och då har jag problem med att somna. Det känns bara som att min kropp o jag behöver en paus/tid för vila. Jag känner att jag kan inte fortsätta utsätta mig själv för så stor stress. Jag jobbar så mycket och är sällan ledig två dagar i rad. Nu har jag sagt till om de skulle gå bra få ett sådant schema…för man behöver 2 dagar ledigt ibland. Precis som "vanliga" jobb har ledigt lör och sön.

Vad det än är så säger min kropp till mig att sänka tempot. Har inte så mkt mer semester att ta ut. Ingen mer betald. Har inte så mkt i år för har bytat jobb. Och bara tanken på att fortsätta jobba såhär ger mig panikkänslor. Vet det är fel att tänka så…Men behöver vara lite ledig.

Då är det vad du ska försöka att ordna i ditt liv, mer tid för dig själv. Hur du sedan gör det är upp till dig. ❤️

#6 Om du skall kunna få chans till att verkligen koppla av, då är det säkert så att du måste börja med att koppla från allt som har med jobb och stress att göra. Gå till doktorn och förklara din situation. Blir du sjukskriven, så tillåt dig då också att vara ledig.