LoA - Personligt

Hjälp! jobbet tar kål på mig

2018-11-08 16:33 #0 av: novembre

Hejsan, 

jag har nu börjat på ett vikariat i mitt yrke som jag är nyutexaminerad inom (bildlärare på högstadie). Det är totalt 7 veckor och jag har 15 olika klasser i veckan vilket motsvarar över 400 elever (där de flesta ska bedömmas). Problemet är bara att dagarna är övervägande jobbiga och jag vet inte hur jag ska ta mig igenom 6 veckor till. Vissa klasser är lugna och går att undervisa i, men många är väldigt stökiga, högljudda, lyssnar inte, mycket spring och klättrande. Jag vet bara inte hur jag ska göra. Jag är helt knäckt när jag kommer hem.  

Samtidigt är det så mycket i dokumenteringen som jag inte fått koll på ännu som nyutbildad, men som förväntas av mig.  Jag har inte heller någon annan bildlärare i närheten som stöd för det finns bara en på skolan. Jag känner att jag är fel person på tjänsten helt enkelt för de hade verkligen behövt någon som vet rutiner osv. Inte någon som är helt ny i yrket. Jag vill helst bara avsluta vikariatet, men det vore inte  schysst att inte gå klart tiden, men hur ska jag klara 6 veckor till??? 

Vad ska jag göra?? Jag har tankar att säga att jag inte klarar av hela perioden, men vem ska de då skaffa istället? och får man verkligen göra så? Om jag måste vara där i 6 veckor till under dessa förhållanden behöver jag verkligen få lite hjälp i hur jag ska bemöta detta. (jag mår inte bra när jag kommer hem). 

Anmäl
2018-11-08 21:21 #1 av: setfree

Vilka andra jobb har du haft?

Jämfört med lärarjobb så är andra jobb mycket mer krävande. Jag har jobbat 4 år som konsult. Man kommer ut till kunden som ställer väldigt höga krav på en gång. Allt ska läras mycket snabbt och de betalar mycket för det och förväntar sig resultat. Mycket mycket stressande.

Min fru jobbar i vården med dementa åldringar. När unga personer kommer dit och ska jobba så blir de chockade över det höga tempot och oberäkneliga patienter. 

Det är ganska hårt ibland och man får prova lite olika för att hitta rätt men få jobb är enkla. 

Jag hoppas verkligen du hittar rätt. prova ett tag till och prata personligt med eleverna så märker du att de tycker om dig. 

Jag skrattade väldigt gott när jag hoppade in som vikarie ett par timmar på bildlektioner. Jag berättade om Van Gogh och min rest till Kina där jag gick på vernisage. Eleverna är ibland väldigt roliga.

Anmäl
2018-11-09 21:49 #2 av: novembre

Jag har jobbat i olika yrken, kök, vården, butik. Tycker detta ändå är värst av det jag vart med om tidigare. Eleverna har inte visat respekt alls, det är gapigt, de lyssnar inte och springer runt. Det har varit väldigt kämpigt. 

Anmäl
2018-11-13 09:58 #3 av: setfree

OK jag förstår. Hur går det?

Tänk om du skulle jobba med detta många år framåt.

Men jag undrar varför du inte provade jobbet innan du började utbildningen. är du verkligen förvånad över att ungdomar inte visar respekt?

Anmäl
2018-11-23 13:10 #4 av: novembre

# Nej egentligen inte, men jag hade förmodligen någon romantiserad bild av det hela eftersom jag då hade valt den utbildningen som jag hoppades skulle leda till något bra. Det var många i min klass som aldrig jobbat i skola under utbildningen. Dock fick jag aldrig nån vidare kontakt med dem så vet ej hur det gått för dem. Jag hade praktik på en skola som förmodligen var exemplarisk i ordning och respekt i förhållande till resterande skolor.  Där var det fokus på lärande men så var det också ett gymnasium jag hade praktik på.

Jag gjorde även misstag att inte ställa krav innan jag började anställningen och det ledde till minimalt betalda timmar i förhållande till arbetet, dvs gjorde jag ett jobb för nästan en 100% och fick betalt för 50% då de tagit bort mycket planeringstid från ordinarie schema. Jag kände mig inte säker att argumentera mot detta, samtidigt förväntades det att jag skulle göra ett jobb som den förra anställda utan någon vidare introduktion i deras system och sådant som hör till. som nyutbildad ska man få en mentor men det ignorerades trots att det erbjöds i annonsen. Jag avslutade anställningen för jag kände inte att situationen var hållbar. 

Jag vet att jag förmodligen har begått ett stort misstag i mitt liv och nu med utbildningen så jag får  skylla mig själv. Jag har förmodligen starkare vilja än intuition vilket gör att jag inte ser varningstecknen. Det är helt mitt eget fel och försöker inte skylla det på något annat. 

Anmäl
2018-12-20 13:09 #5 av: Triccia

Hej! Hur går det för dig? Och hur mår du?

Läste ditt förra inlägg också och känner en stor rädsla, uppgivenhet och osäkerhet hos dig som definitivt inte borde finnas.

Som person verkar du ha ett stor hjärta och en stark vilja. Du verkar väldigt känslig, vilket är jättebra när man arbetar med människor. Förmodligen har du en mycket starkare intuition än du tror, bara att du inte vågar lyssna på dig själv riktigt än.  

Anmäl
2018-12-30 23:05 #6 av: Ambrosia40

Vad vill du längst in i hjärtat? Vad längtar du mest efter? Vad skulle du görA om du hade alla pengar i världen?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.