Annons:
Etikettloa-generellt
Läst 1314 ggr
SHIAWASE
2015-01-30 00:30

Välja stagnation eller expansion

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Acceptera känslorna som din vägledare!  Tänk vad underbart det är att ha en sådan bred känsloskala, och dessutom att vara medveten om att känslorna fungerar som vägledare, som indikator.  Vi har ju pratat lite om detta i andra trådar.

Jag vet att när jag är upplajnad med MIG, alltså den icke fysiska delen av mig, då kan INGET få mig upprörd, arg eller irriterad. 

Sedan visar också känslorna vad jag har kvar att jobba med. Om jag blir triggad av vad någon säger till mig, om det berör mig på ett sätt som inte känns positivt,  om jag blir upprörd eller irriterad eller får andra känslor som känns som negativt, så är det bara att vara tacksam för dessa känslor för dessa visar  mig att JAG har något där inom mig som fortfarande inte är "upplöst".

Ibland kan vi glömma det, och istället lägga skuld på den andra personen.  Tro att jag blir upprörd, irriterad, illa berörd etc. p g a att  hen sa något eller gjorde något, som fick mig att må så. Men jag är ju ansvarig för mitt mående,  så det är bara att vara tacksam att jag fick lite vägledning där genom mina känslor!

Om man väljer att lägga skulden på den andra, så väljer man ju stagnation för sin egen utveckling och expansion.

För även om det den personen kanske sa något ovänligt, gjorde något som inte kan anses vara omtanke, så  kanske en annan person inte alls reagerar på det,, inte alls blir triggad på något sätt.  

Jag har sagt det många gånger, men allts blir så mycket lättare när man inte behöver lägga skuld på någon annan, utan man vet att man kan hitta ALL vägledning och alla svar inom sig själv.  Life is Simple!

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Annons:
SHIAWASE
2015-01-30 07:12
#1

haha underbart!!! min 7 åriga dotter,,,

Hon kommer hem från skolan,, pratar och bubblar om allt som har varit och att hon ska iväg och leka med några kompisar,, och så säger hon i förbifarten, glad i hågen

" Jag kommer hem tidigt, för efter att vi har lekt i parken så ska A och B spela spel, och de sa att jag inte fick vara med"

Jaså, säger jag. Varför fick inte du vara med ?

Det vet jag inte! De bara sa så!

Jaha, säger jag.

Alltså,,,,, hon är helt nöjd, bryr sig inte alls om varför hon inte får vara med, och förmodligen är det heller inget illament,  utan de andra två tjejerna vill nog bara spela själva….

FRID OCH FRÖJD med andra ord!!!

Här kan man nämligen tänka sig andra reaktioner också,,,haha,,,

Dottern har gått ut nu,,, leker den stund hon leker och kommer hem lika glad!

Det är precis detta som jag menare i ovan inlägg!!!!

Underbart!

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Minney
2015-01-30 08:03
#2

Tack! Mådde prima tills jag fick ett mail nu på morgonen som fick mig att gå i gång på alla cylindrar - negativt. Så precis den påminnelse jag behövde!

MissInAction
2015-01-30 09:59
#3

Precis.  Åh detta att det ska vara enkelt, tycker jag att man kan tillämpa på många områden! Keep it simple.
Exempelvis när det gäller att kommunicera sina tankar, känslor och behov.
Och sen när det gäller den fysiska omgivningen med saker och relationer - keep it simple där också, tänker jag. Det flyter på så mycket lättare om var och en tar ansvar för sin egen lycka och sina egna känslor - OCH bryr sig om andra - och även energierna flödar bättre utan en massa bröte och grejer som blockerar!

Det makear sense 👍


Maria, sajtvärd på Ryssland , medarbetare på Law of Attraction och Film
Kluring om Ryssland

Älvan
2015-01-30 10:45
#4

Mycket bra Shia! Jag kallar mina triggerpersoner för känslocoacher. Jag har stor nytta av dem och är tacksam för dem.

SHIAWASE
2015-01-30 11:03
#5

Härligt Älvan!! Och underbart när man kan vara tacksam för dessa triggers!!!

Känslocoacher som du kallar dem,,,, min bästa coach är min mellandotter,,haha!

13 år,,,, med vilja av järn,,, och som lever TOTALT med sig själv,i sig själv, följer sin känsla och struntar i allt annat!

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

[::Vera::]
2015-01-30 13:53
#6

Nu väcks något i mig ;)

Om medmänniskor inte skulle väcka några känslor, positiva som negativa. Vad är det för mening då? Jag behöver alla mina känslor för att utvecklas. Är tacksam för att jag får uppleva alla känslor! :)

De ger mig vägledning som handlar enligt mig både om mig själv och om de som väcker känslorna. Jag kan däremot välja hur jag förhåller mig känslomässigt (och ofta även fysiskt). Då behöver jag inte heller lägga skuld på någon annan. Det håller jag med om Shia.

Att ingen kan "få" mig upprörd, som du skriver Shia, innebär inte automatiskt för mig att relationer är utvecklande eller att jag innerst inne känner mig trygg och mår bra i dessa relationer. Det kan vara precis tvärtom.

Att inte "få" mig upprörd/att reagera innebär även att jag då ställer mig likgiltig. Ja, världen har delvis förändrats mot en mer tillåtande och fred, men det har inte skett utan upprörda känslor och handling. Finns motbevis ändrar jag gärna inställning.

Om ingen någonsin reagerar på ett upprepat nedlåtande/skadligt beteende, utan istället går tyst undan och enbart arbetar med sitt eget inre, vad händer då med medmänskliga relationer, samarbetet? Långt ifrån alla är ju upplysta som ni. Jag kan se att då skulle få relationer kunna vara nära relationer… Om en person t ex har låg självinsikt, låg social kompetens eller sätter sig över andra och gör illa, så kommer detta beteende att fortsätta. "Ni här inne"  får inte dessa känslorna, men flertalet  därute får det.

Mitt sätt att se på det är att det inte går att separera "ni här på forumet" och "dom där ute". Och att är lika värdefulla oavsett tro, kunskap, andlig utveckling eller om någon har svårare att ta hand om alla känslor inom sig etc . De som gör andra illa behöver "råd" för att de ska få ett kärleksfyllt liv. Det är min absoluta ståndpunkt. Men det jag känner är att denna tro på Loa just här, ställer mycket höga krav på individen själv och stort individualistiskt tänkande. Detta matchar inte min tanke att vi inte är separerade ifrån varandra eller något annat.

Den som är på det här viset mot andra kommer heller kanske aldrig att få inse eller reflektera över sitt beteende mot medmänniskor. Om man inte blir upplyst exempelvis genom anden! Det är inte att lägga skuld på någon annan att synliggöra motsatsen till något som de flesta av oss själv önskar att få uppleva - Respekt, Kärlek, Vänlighet och Medkänsla.

Jag själv önskar inget hellre än att människor som blir illa berörda för något jag UPPREPAT gör/skriver/säger, talar om det för mig eftersom jag då får en möjlighet till en mer "positiv" relation som gör att alla inblandande växer. Detta innebär inte att jag behöver "offra" mig själv eller sätta mig själv i andra hand, eftersom den gemensamma utvecklingen drar mot kärlek, förståelse och respekt. Detta är i mina ögon INTE stagnation utan utveckling och expansion tillsammans. Om inga upprörda känslor "når in till mig", om jag inte kan/vill ta in dessa känslor, så är detta inte ens möjligt!

Så som Retep skriver, att jag inte begriper något eller kan ta till mig något av det som ni talar om här, är trams för mig ;).. Och jag lär mig förhålla mig till det uttalandet med.  :) Jag begriper och jag tar till mig av det som jag utvecklas mot kärlek av, och det som känns meningsfullt på min livsväg. Inte heller jag lever någon annans liv, även om andra kanske ibland gärna vill att jag ska göra det. För enkelhetens och trygghetens skull..hmm

Annons:
Älvan
2015-01-30 14:20
#7

Vera! Du är stark och vacker. Låt dina visheter berika dig själv och hela världen. Det var bra talat. De program som vill passivisera oss från att engagera oss i omvärlden ska vi passa oss för. Omvärlden är till för att reageras på. Makrokosmos och mikrokosmos är intimt sammanlänkade.

retep
2015-01-30 20:55
#8

#6 Vera! "Så som Retep skriver, att jag inte begriper något eller kan ta till mig något av det som ni talar om här, är trams för mig" Det där är ju inget uttalande jag har gjort! Tycker det är synd att du tolkar mina avsikter och det jag säger på ett så fel sätt. Att du inte skulle begripa något eller kunna ta till dig något av det vi pratar om här. Det är ju helt och hållet något du själv tänker och föreställer dig! Jag är övertygad om att du visst begriper och kan ta till dig det vi pratar om. Om du nu inte känner det så kanske det beror på att du motsätter dig, för att du är obekant med det vi pratar om och sättet vi pratar om det? Om jag visste hur jag kan bemöta dig på ett bättre sätt…då skulle jag göra det.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

SHIAWASE
2015-01-30 23:43
#9

Vera!

Håller med dig om att alla känslor är vägledande och viktiga, precis så jag menare också .

Vad jag menare handlar absolut inte om att vika undan, gå undan,  inte konfrontera etc. och absolut inte heller om att inte känna något, eller att  bli en kall människa.

Om vi tar exemplet med min dotter. Hennes kompisar sa att hon inte fick vara med när de skulle spela  spel. Hon brydde sig inte alls,  eftersom hon är sååå ett med sig själv, så förankrad i sig själv, och så glad och nöjd med livet och sig själv. .Däremot, skulle många andra,  ta dessa ord på ett helt annat sätt bli ledsen, komma hem och vara ledsen, och då skulle jag (mamman) kanske bli upprörd och säga " Nämen! vad dumma de är, att du inte får vara med !!!" etc. etc.  Nu blev varken hon eller jag upprörd. Jag tog det också bara som att de bara ville vara de två när de skulle spela, och det är ju helt ok.

Att gå undan, handlar ju inte om att vara förankrad i sig själv, utan då har du ju också känslor av olika slag.

Jag tycker inte om  att prata i termer som "vi" och "de" tex. Jag ser inte saker och ting på det sättet.

När jag menar att  en medmänniska inte kan få mig upprörd, så är det när jag befinner mig i stadiet som min dotter ovan, det handlar INTE om att INTE känna,,  utan att man befinner sig i  stadiet då man bara ÄR kärlek. 

SEdan är jag ju det INTE jämt,, haha,, särskilt inte med min 13 åriga dotter, som är min bästa lärare just nu!

Just därför som relationer är så bra lärare för där får vi verkligen övning. Och det handlar igen INTE om att öva på att bli en människa UTAN känslor!

Utan att vara medveten om alla sina känslor, uppmärksam, och försöka hitta till  stadiet av att VARA i kärlek,, när man når dit, så handlar man i kärlek och omtanke,, för som du säger, så visst är det så att den som säger något sårande, handlar  i ilska, etc. Den personen har ju också något där att "jobba med" men det är ju dennes persons sak att jobba med.

Att möta ilska med ilska,  kommer man ju inte långt med. Många har säkert upplevt det i parrelationer,, ofta är det bättre att ta upp ett "problem" när man  har "hämtat" sig och återfått balansen.

Att på tex. ett forum som här, eller andra diskussioner, möta ironi, hån, etc. med samma sätt, når ju inte till fruktfulla diskussioner. 

Så att vara uppmärksam på sina känslor, att välja hur man förhåller sig,  och att vara uppmärksam på och värna om relationen med mig och MIG gör att vi kan närma oss att VARA kärlek, och därigenom genereras inte bara självkärlek utan även kärlek till omgivningen.  Detta är för mig  viktigt,,

SEdan,, (detta blev långt, haha)  Är det ju en sak om man tex. befinner sig i ett väldigt destruktivt förhållande,,, då kan man ju inte hoppa upp till kärleken och harmonin ,,, utan man får ju ta saker steg för steg. Tex.  så är ilska ett bra verktyg för att sedan ta sig upp för känslostegen, ilska är ju bättre än uppgivenhet tex.

Men när man själv oftare befinner sig på övre delen på känslostegen (lättsamt att referera till den ) Då förändras också relationer, nya personer kommer in i livet, man stöter inte på särskilt många "triggers" längre,, utan man får uppleva andra känslor både från andra och sig själv!!!

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

[::Vera::]
2015-01-31 15:37
#10

#8 Retep

Ok du skrev att problemet är att jag inte förstår och inte kan ta till mig det ni pratar om. Sant att du kanske inte menade att jag inte kan ta till mig något alls.. Bara till viss del kanske du tycker. Det vet jag såklart inget om. Ber om ursäkt om jag tolkade det lite fel.

Men som jag skrev ovan så förstår jag och tar till mig av det som känns meningsfullt. Jag själv behöver inget mer än just det i varje stund! :) Jag har bl a senaste tiden insett mitt värde så som jag är, och att utveckling i olika nivåer sker hela tiden på bästa vis för mig.

Så nej, därför är det omöjligt att de tankarna och föreställningarna är mina egna. Det är inte jag som har behov att jag tar till mig och förstår det som blir skrivet här. Behovet ligger hos andra.

Jag upplever det som att det är viktigt för andra att jag ska erfara och "veta", precis samma grejer som andra har och "vet". Kanske känner jag rätt, kanske känner jag fel i vissa fall.

Men du Retep… Jag tror du skulle bemöta mig annorlunda om du visste hur. Det var ju fina ord.

Sjöstjärna
2015-01-31 16:13
#11

#10 För mig låter det väldigt konstigt att andra skulle ha behov av att du förstår saker. 🤔 Inget illa ment, men på vilket sätt skulle det kunna vara viktigt för mig eller någon annan här att du kan ta till dig det som diskuteras i gruppen? Det påverkar ju ingen annan än dig. Jag tror nog snarare ändå att det du upplever är någon form av outtalat krav som egentligen inte existerar, utan som kommer indirekt från dig själv. Behov av att hävda sig kommer ju utav att man TROR att omgivningen har vissa förväntningar, i verkligheten har omgivningen kanske inga förväntningar alls utan den enda förväntan som finns kommer inifrån en själv.

/Sjöis

"Sat Chit Ananda - Varande Medvetande Salighet ❤️"

Otroulig
2015-01-31 18:48
#12

Det här är väldigt intressant - hur vi uppfattar saker och hur vi reagerar på dom. 

Igår var jag på en tillställning och pratade med en gammal vän som är tillsammans med en kille som kommer från ett annat land. Killen är helt fantastisk, levande och sprudlande och lever verkligen i nuet. Han har gjort ett fantastiskt jobb och byggt upp en verksamhet med min vän. Han kommer från ett fattigt land,  min vän har ordnat en väldigt bra ekonomi och förutsättningar. 

Så säger jag till min vän att killen är bra för honom - att han är jordnära och att det kanske är vad min vän behöver. Jag märker hur min vän uppfattar mina ord som om jag nedvärderar hans sambo…och lägger en massa värderingar i det jag säger. Nästan lite rasistiskt..det var inte alls så jag menade. Men min reaktion på det här är ju ..det är ju hans tolkning. Jag vet ju att det inte var så jag menade…om han tror att jag ser ned på hans fina sambo..då får han väl tro det. Det ligger ju i hans tolkning. 

Om man är rädd för att folk ska uppfatta saker på ett vis så blir man väldigt lyhörd och kanske tolkar in just detta. Det är ju precis enligt attraktions lagen. Min vän såg en fördom hos mig som inte finns. 

Om det hela inte varit så subtilt och om tillfället varit det rätta, så hade jag försökt att "rätta till" med att försöka förklara hur jag menade. Men samtidigt så känner jag att jag inte behöver det egentligen…. Jag kan inte gå runt i världen och "rätta till" om människor uppfattar mig fel. Det är deras val. Jag kan ju försöka uttrycka mig bättre - men det kommer alltid att finnas människor som missförstår.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

szirius
2015-01-31 19:03
#13

För att gå tillbaks till  bilden i #0, att vara tacksamma när våra medmänniskor kommer åt våra triggerpunkter - för det får oss att se var vi har mer att läka! Det är ju en väldigt skön inställning som iaf för mig gör att jag släpper irritation och krav på min omgivning.

Sen är det INTE samma sak som att jag alltid ska "ta" allt som sägs, jag kan mkt väl få säga ifrån ifall jag känner att någon går över gränsen…men jag känner själv att det är en skillnad i min gränsdragning om jag är jordad i mig själv eller om jag far ut i elakt försvar, OCH jag känner skillnad i att inte bemöta något för att jag känner att jag VÄLJER att inte gå in i det,  ELLER om jag inte bemöter det för att jag känner mig hunsad o kränkt…varenda situation är unik och det är ju det som är så spännande också. 

Vera, jag förstår vad du menar ( tror jag😉) och håller med dig , jag tycker inte att meningen är att vi ska bli robotar och bara stå och le om nån kommer o ger oss en snytnäve i magen.  Jag tror inte att det är vad Shia menar heller ( jag vet att hon kan bli ARG hehe 😛) .

_Men det jag känner är att denna tro på Loa just här, ställer mycket höga krav på individen själv och stort individualistiskt tänkande. Detta matchar inte min tanke att vi inte är separerade ifrån varandra eller något annat.
_

Ja, det är ett krav på individen. Också. Men jag har sett tydligt sanningen i att vi hjälper ANDRA när vi hjälper oss själva. Vi har alla oss själva främst att ta hand om.Och behöver det, för att kunna hjälpa andra.

  Alla som levt i en dysfunktionell relation med tex droger vet att det är OMÖJLIGT att råda och hjälpa någon som inte själv vill ha hjälp eller har sjukdomsinsikt. Snacka om att man kan hamna i en ond cirkel av björntjänster. Man kan lägga detta med "hjälpa andra" på olika nivåer, så när vi skriver här är det viktigt att komma ihåg att vi alla reflekterar utifrån våra egna erfarenheter. MIN erfarenhet är att jag har hjälpt och kunnat "råda" som bäst när jag SLUTADE fixa och greja, när jag slutade ordna plats på rehab gång på gång, när jag till slut sa att nu går det inte mer, nu kommer jag och min egna familj först. Det kändes som ett svek DÅ, men det var den bästa hjälpen. Det tog några år, men det ledde faktiskt till en insikt hos personen…till slut…och en mkt bättre relation idag.! Så jag kan inte hålla med om att LoA är en motvikt till att se att vi alla hör ihop och behöver varandra…MEN ansvaret för den egna individen ligger alltid, i grunden , inom oss.

Annons:
Upp till toppen
Annons: