Ja det låter ju onekligen bra! Men frågan är ju om man tror på det man säger? Är inte känslan med kan man ju rabbla hela dagen utan att det händer nåt ;)

För egen del så är den lite för lång för att fastna i huvudet. Men den är ju bra - den omfattar allt!

Make it til you fake it, har vi sagt förut 
Säger vi en så enkel sak som "jag är snygg" så kanske vi inte tror på det heller. Var ska vi börja? "Jag har en grön tröja på mig" 

Vi, eller inte så mycket jag, har ju pratat i andra trådar om afformationer och att ställa frågor om det vi önskar oss, exempelvis Hur kommer det sig att jag lever i sådant välstånd? Tror vi på det? Jag ser ingen skillnad. Tycker det här är perfekt och tänker jobba med det 

Visst , haller med , den ar bra!! Jag haller inte pa med affirmationer i en kort mening, utan jag kan satta mig nar och skriva ett helt ark,,, da kan det borja precis som sa : Jag ar fri, harmonisk, har tillit, ar happy, lycklig, kanner gladje, mar bra!!!, ar lugn,,, ar vacker, ar stralande,,, och sa vidare sa fortsatter det!!

Sedan vissa dagar beroende pa hur jag mar , sa behover jag gora samma sak for andra saker!!

Sa for mig ar alla affiromationer, den perfekta!!! Det beror pa hur det passar for dagen, men onekligen sa ar detta bra!! och for mig ar denna affimiration inte alls svar att tro pa!!!

Jag VET namligen att jag ar: hel, perfekt, stark, kraftfull, kärleksfull, harmonisk och lycklig.

Kanslan ar viktigt, sa varje dag kanske orden blir annorlunda

Jag brukar affirmera "Jag är vig, slank och vältränad"

Jag får nog öva upp mitt minne för att komma ihåg längre saker. Efter att varit utbränd/Utarbetad så är inte minnet vad det varit.

Här kommer ett tips på en annan affirmation som jag har skrivit på en liten lapp och lagt i en "puppa". Texten har jag fått . Den är ju mer beskrivande.

Jag lever i en underbar värld full av kärlek, gemenskap och överflöd där alla människor och djur lever i harmoni med naturen och i samklang med Moder Jord och Universum för allas högsta bästa"

haha! Torahzen!! Kul affirmation…

Jag ar urdalig pa att komma ihag, for jag maste KANNA!!! Sa jag kommer ihag kanslan som jag vill affirmera och sedan kommer orden..

Likasa nar jag haller foredrag etc,, sa skriver jag ALDRIG nagot iforvag, vet ungefar vad jag vill prata om, men inte forran jag star framfor publiken kommer det jag vill saga,, sa det blir oftast helt annorlunda an vad jag hade tant, men nagot som passar PERFEKT for de som lyssnar.

Det var val ocksa darfor som jag kande mig lite si sa dar efter tv-inspelningen i gar, jag var "tvungen " att saga samma sak som jag hade sagt pa auditionen, men det var ju en vecka sedan IDAG vill jag ju saga nagot helt annat!!!

Tänk på hur många låttexter vi har, antar jag, sjungit på 
Man kan ju tonsätta orden, ge dem en melodi, om det hjälper.

Gillar texten i #5 också!

Shiwase, jag gillar också den långa affirmationen. Den har lag nedskriven lite här och där förutom i halsbandet. Den ger mig KÄNSLA av härligthet.

Bra tips att tonsätta. Jag gillar att sjunga så det ska nog gå bra att hitta på något till den.

Bra tips att tonsätta sina affirmationer! Själv så har jag använt mig mer av afformationer än affirmationer då jag just hade svårt att tro på det jag försökte affirmera.

Skillnaden mellan en affirmation och en afformation ligger i hur hjärnan fungerar.

När du affirmerar försöker du få hjärnan att tro på någonting som du egentligen inte tror.

Du säger "Jag lever i välstånd." Men eftersom du inte egentligen riktigt tycker att du gör det så finns det en liten röst inom dig som säger "skitsnack, du får ju vända på vartenda öre för att få det att gå ihop". Det som händer då är att du fokuserar på det negativa, men försöker tvinga dig själv att inte lyssna på det att inte tro på den lilla rösten, vilket får dig att må dåligt. För du blir ständigt påmind om att du inte alls lever i något välstånd.

När du afformerar ställer du en fråga som hjärnan letar ett postivit svar på.

När du då tex frågar "Hur kommer det sig att jag lever i ett sådant välstånd?" så handlar det inte i första hand att du ska medvetet svara på frågan, utan det handlar om att när du ställer en fråga så börjar din hjärna automatiskt leta efter ett svar på den frågan. I detta fall så börjar den alltså leta efter ditt välstånd. Hjärnan ser inte bristen på något, den ser inte vad du inte har, eller vad du saknar och det finns ingenting den kan säga emot med eftersom du inte försöker ge några svar. Den ser bara svaret på din fråga. Du lever i ett välstånd för att du har mat på bordet varje dag, du lever i välstånd för att du har många vänner, du lever i välstånd för att du har ett hem osv.. Detta gör att du alltid hamnar i en bra känsla, även om du inte medvetet kan svara på din fråga. Prova gör det medvetet med någonting som du vet du kan hitta positiva svar på. Märker du hur svaren får dig att le?

Varför är jag lycklig?

Vad gör mig till en sådan rik person?

Vad gör att jag har ett rikt liv?

Svaren på dessa frågor är alltid positiva, men försök inte medvetet hitta svaren. Ställ bara frågan och låt det sedan bara vara. Kommer ett positivt svar till dig på ett medvetet plan så greppa den, men om inget kommer så betyder inte det att det inte finns där. Det gör det. Du är bara inte redo att lyssna på det än, men det finns där likväl.

#9
Åh tack crinalina för den förklaringen!! Ibland har jag haft lite svårt att greppa afformationer och hur jag ska använda dem. Men nu blir det solklart  Hjärnan hjälper mig! Och det är verkligen sant, för den är ständigt igång och ställer jag då sådana frågor, så kommer den att leta efter svar. Så himla smart! Jag ska absolut jobba mer med afformationer 

#9

Jaa, tack! Nu fattade jag också. Ska också använda mig av afformationer framöver. För precis som du skrev så kom jag på mig själv att sitta och småle av mina frågor.