OT - Off Topic

Att vara "duktig", prestation eller pepp?

2012-07-08 17:31 #0 av: LoAEmma

Funderar på detta med att prestera. "Åh vad jag var duktig nu som dammsög, och gick en promenad, tränade en halvtimme" osv osv.

Jag fick påpekat för mig att jag ofta skriver sånt på facebook, alltså vad jag har presterat, och att det kan uppfattas som skrytigt.
Egentligen handlar det ju om att jag vill visa för mig själv och andra att jag minsann inte är lat jämt, att jag gör såna där saker som man gör när man är "duktig flicka".

Har med mig från när jag var liten att jag känner mig lat. Min egen känsla, för att jag gillar att sova på morgonen, att sitta i soffan och chilla osv. Jag har två jobb, varav det ena är eget företag, jag tränar osv så jag är ju inte en latmask så men jag känner mig lite "sämre" än andra pga mina tankar om detta, om mig själv.

Så jag har tänkt testa att inte upphöja mina prestationer, inte skriva om dom på fb eller berätta för nån för att få beröm. Utan bara göra, må gott av att det är gjort för hemmet är fint, kroppen är fin osv. Men utan att behöva få bekräftelse för det. Det är som om det inte räknas om inte nån annan får reda på det.

Vad är era tankar om detta? Duktig flicka, prestation osv.
Lite OT kände jag, men här väver vi ju in det mesta :)

Anmäl
2012-07-08 17:57 #1 av: crinalina

Känner så väl igen mig i det där. Jag gör det hela tiden jag med. Jag är en latmask och jag är stolt över det. och det har jag nästan alltid varit. Det är emellanåt när man träffat på någon som tror och tycker att man måste vara aktiv precis hela tiden.

Jag anser att livet ska njutas och om jag gör saker hela tiden så har ju inte tid att ens skörda frukten av det sår, än mindre njuta av det.

Ordet skryta tycker jag är ett sådant fruktansvärt ord, det är nog ett av de värsta orden som finns i mitt tycke. Det kommer från den svenska avundsjukan och Jantelagen-anhängare. Så länge man håller sig till fakta så är det inte skryt utan fakta. Glädje är någonting helt annat och är absolut inte skryt. Att vara stolt och glad över någonting man presterat är ofta ansett som skryt i Sverige. Jag tycker att man ska vara stolt och glad över allting man presterar.

Jag älskar att vara lat och njuta av frukterna jag plockat och skördat. Vad andra tycker bryr jag mig inte om.

När jag nyligen hade flyttat hit till Spanien så skrev jag ibland ut att jag skulle gå ner på stranden och annat sådant. Då var det en "vän" som skrev ett personligt meddelande till mig och bad mig sluta skryta om mitt liv. Jag svarade henne att jag skryter inte utan det är mitt liv. Och så bad jag henne sluta skriva vad hon gjorde om dagarna för det är precis samma sak som att jag skriver om mitt liv. Hon slutade "prata" med mig, jag fortsatte skriva om mitt liv. Om det är någon som inte gillar det de läser (jag skriver för övrgit bara positiva saker på mina fb-statusar) så är det deras problem och inte mitt. Det talar jag gärna om för dem om det behövs.

Så fortsätt du vara stolt och glad över det du presterar i ditt liv, fortsätt vara lat och njuta av att du har fritid, en skön soffa och förstånd nog att göra det.

Frågan är dock? Varför attraherar du de kommentarerna? Är det så att du själv får dåligt samvete och tycker att det borde vara självklara saker istället för prestationer? Kanske borde du börja där. Skrattande

Btw, idag har jag först legat i sängen och läst i några timmar, sedan var jag upp på taket och solade en stund, och nu har jag suttit här och kommenterat och tittat på GhostBusters i ett par timmar. Nu ska jag göra lite iskaffe och gå upp på taket och lägga mig i hängmattan och läsa. Cool

Anmäl
2012-07-08 18:12 #2 av: LoAEmma

Hehe härligt!
Va skönt att höra att det är fler som är lika som jag, säkert är de flesta så men det får man aldrig höra om...

Jo det var killen jag dejtar som tog upp det här, jag framställde det nog nu som värre än vad det var när han sa det. Mina egna tankar här också. Han menade väl och ville göra mig uppmärksam på mitt bekräftelsebehov i det här. Jag tog till mig det han sa på ett bara positivt sätt, jättekul att få input hur andra uppfattar mig! Jag är ju jag och tänker inte ändra på min personlighet såklart :) Det sa han också, att jag ska fortsätta vara den jag är :)

Detta med att prestera vs vara lat är något jag funderat på i flera år.

Så, ska man prestera för att peppa sig själv att man är bra, eller blir prestation alltid kravfyllt och beroende av bekräftelse för mig? För att jag ska duga?

Anmäl
2012-07-08 18:37 #3 av: [Kathja]1

Själv tänker jag att det beror ju på orsaken. Vill du framhålla dig själv för att du mår bra av det - gör det då! Mår du inte bra av det - sluta med det! Men om det är som så att du mår dåligt om du inte gör det kanske du ska titta på hur ditt tankemönster ser ut, vilka blockeringar du kan tänkas ha inom det området.

För jag håller med Crinalina där, jag tror oxå att livet ska njutas i lagom tempo. Men vi alla är ju olika, så kanske du njuter i ett  högre tempo än vad en annan gör. Obestämd

 

HjärtaSajtvärd på Tro Hjärta

Medarbetare på LawOfAttraction 

Anmäl
2012-07-08 18:53 #4 av: szirius

Jag vill också inflika med att man ju njuter av väldigt olika saker, vissa njuter faktiskt av att hålla igångFlörtTungan ute, jag tror inte man kan dra en direkt parallell till att personer som gärna tar det lugnt är större livnjutare än såna som håller igång mer.

Tyvärr har många svårt att förstå att vi alla är olika...så de som är "fixare" tycker att "latmaskar" kastar bort sina liv i soffan, medan "latmaskar" tycker att "fixare" kastar bort sina liv med att hålla på med olika projekt hela tiden och " aldrig sätter sig ner och njuter".

Jag känner bara: FÖLJ DITT MÅENDE, gör det du mår BRA av !

Det beror ju helt och hållet på vilket flöde man är i när man gör/ inte gör saker, tänker jag...det bästa är väl att hitta en balans - och kunna njuta av både " doing mood" och " being mood" Glad

 

 

 

Anmäl
2012-07-08 19:00 #5 av: [Kathja]1

Precis min mening. Det är ju förväl att vi är olika! Så är det ju med allt här i livet - vissa av oss skulle gärna sluta jobba om vi blev asa-rika, andra skulle fortsätta, vissa vill inte bli asa-rika, vissa vill vara smala, andra trivs bra med att vara runda, vissa vill bo på landet, andra i stan, vissa vill resa, andra vara hemma, vissa vill ha mängder med vänner, andra nöjder sig med en, vissa vill softa ofta, andra vill ha fullt upp.

Och precis som du säger szirius så handlar det ju om att göra det som får en att må bra! Återigen. Skrattande

Och att tillåta andra att vara som de vill vara, på det sättet som får dem att må bra - tillåtandets konst är en ädel konst, men ack så betydelsefull.

HjärtaSajtvärd på Tro Hjärta

Medarbetare på LawOfAttraction 

Anmäl
2012-07-08 19:21 #6 av: crinalina

#4 Jag håller med dig szirius, vi är alla olika och det bästa är att hitta den balans som passar bäst. Problemet ligger dock inte där. Problemet ligger snarare i att det finns en föreställnig i den moderna världen idag att ju mer man presterar och ju mindre tid man inte gör någonting alls på (ju mer uppbokad man är alla dagar i veckan) desto bättre är man som person och människa. Problemet ligger i att större delen av mänskligen inte förstår att man kan välja och att det är okej att inte göra någonting. Problemet ligger i att en väldig massa människor inte har förstått att att frukten som växer på de träd som de sått, bara faller till marken och ruttnar bort.

De sår, men de skördar inte och de äter inte frukten de själva valde att så. Det finns massor med människor därute som aldrig stannar upp och njuter av det de gör.

Jag vet tex föräldrar som jobbar hela dagarna och sedan tillbringar hela kvällarna med att skjutsa och hämta sina barn till och från olika aktiviteter. Det är fotboll ena dagen, basket nästa dag, innebandy den tredje dagen osv. Föräldrarna har aldrig tid att njuta av det liv de har skapat sig själva och barnen har aldrig tid att bara vara utan att det är under regler. Jag vet barn som gått in i väggen just på grund av att de inte har haft någon fritid där de bara kan vara sig själva på sina egna villkor. De har gjort det för att det förväntas att man ska ha aktiviteter varje kväll i veckan.

Det är denna prestationsångest som finns i världen idag. Man måste hela tiden hålla allting tipp topp, måste alltid vara sjukt snygg, måste alltid göra någonting. Och om man råkar få en timme över mitt på dagen så bör man absolut inte spendera den med att bara sitta i soffan och inte göra någonting.

Om man fastnar i en kö tio minuter längre än planerat så spricker hela dagens planer.

De människor som medvetet väljer att sysselsätta sig med saker de älskar att göra och njuter av det de gör är en helt annan sak. De är upptagna med fyllda dagar för att de njuter av det, men tyvärr så tror jag att merparten av de som har dagarna fyllda till bredden inte njuter av att ha det. De har det för att man ska ha dtm, inte för sitt eget nöjes skull, utan för att andra har "bestämt" att det ska vara så.

Anmäl
2012-07-08 19:53 #7 av: szirius

#6 visst är det så...blir stressad bara av att läsa det du skriverFlört...sorgligt är det cksåObestämd.....just därför är det så himla viktigt att VAR OCH EN rannsakar sig själv och frågar sig VARFÖR man lever som man lever. Ger det glädje  eller är man inne i ett ekorrhjul man inte valt medvetet?

Min son är ju 10 och jag tycker att 2 aktiviteter i veckan är lagom...det finns ju barn som har 2 om dagenFörvånad! Iaf inne i huvudstaden här, många av mina f.d elever åkte från skola till aktivitet, åt i bilen på väg till nästa aktivitet och var hemma kl 20. Jag LED verkligen med de barnen....jag såg ju att det där skedde mest för mammorna=lyxfruarnas skull, de fick sitt sociala behov under tiden som barnen hade sina aktiviteter....o verkade glömma bort att barnen varit i skolan fylld med sociala aktiviteter hela fm när mammorna varit hemma... Tyst

Dels ligger det status i det också, aktiviteter kostar pengar så är man fullbokad så "signalerar det" att man är rik och har "ett intressant liv". (Tycker vissa. Själv känner jag ju att tomma eftermiddar med familjen är det rikaste som finnsFlört, ofta sitter vi var för sig o pysslar med vårt, men är ändå tillsammans, i härligt lugnKyss)

 

 

Anmäl
2012-07-08 20:01 #8 av: [Evigheten]

men om människor behöver hävda sig själv för andra då har de dåligt självkänsla, men jag tror det är rätt vanligt för det är så vanligt att föräldrar säger till sina barn så fort de presterat nåt men vad duktig du är!

Jag gjorde oxå det men har börjat ändra mig och fråga hur dom själv känner inför sin teckning de gjort eller aktivitet, så de förstår att det handlar om att vara nöjd med sig själv inte vad andra tycker, fast det är klart ibland är det ju inte fel och säga bra gjort åssåGlad

 

Anmäl
2012-07-08 20:03 #9 av: crinalina

#7 Exakt! Skrattande Det är det jag önskar för världen. Att förstå vikten av att lyssna på sig själva och inte på alla andra. När det gäller allt i ens liv.

När min son kommer hit så kanske vi gör saker aktivt tillsammans 4-5 gånger på 2-3 veckor. Resten av tiden så bara njuter vi att vara i samma soffa, i samma rum, samma lägenhet, samma stad, samma land Cool. Vi njuter av varandras sällskap.

 

Anmäl
2012-07-08 20:32 #10 av: szirius

#8 så gör jag också...När sonen kommer med teckningar tex o säger " tycker du att den blev fin? så frågar jag " är du nöjd själv?" och ofta märker jag att det liksom räcker...jag har givit honom uppmärksamhet o han börjar berätta själv att " ja den här tycker jag blev jättebra, den här blev inte som jag tänkt men nu vet jag hur jag ska göra " osv. Och så kan jag bara svara " vad härligt" och så är han jättenöjd och sticker iväg o fortsätter rita Glad.

Men jag säger ofta att jag tycker att han är duktig också...även det beror ju helt på hur man säger det och vilken relation man har till det begreppet och till varandra. Han vet att han inte är älskad för sina prestationerFlört

Anmäl
2012-07-08 20:45 #11 av: LoAEmma

Det är precis det här jag menar, som ni skriver om :) Visste väl att ni skulle förstå och komma med bra tankar!

Jag vill känna mig underbar fast jag inte har gjort nån nytta på en hel dag! 
Men träffar jag Tobbe på em och han frågar vad jag gjort idag gillar jag ju att kunna säga att jag har städat, tvättat, tränat osv...
Men han bryr sig ju inte om det, om jag har varit "duktig", han vill ju bara att jag ska ha haft en bra dag liksom.

Däremot tycker han nog att jag "borde" jobba mer eftersom jag vill ha mer pengar. Men där går ju våra åsikter isär eftersom jag har ett annat tänk än honom hihi!

Anmäl
2012-07-08 21:02 #12 av: [Kathja]1

Jag var sådan där innan oxå, men har lärt mig av min man att det faktiskt är okej att strunta i att damsuga och istället mysa. Eller att det inte måste göras en massa saker, det viktiga är att man har det bra, mår gott och njuter av livet. Jag har lärt mig mycket bra av min man. Skrattande

Men ibland har det bitit honom i rumpan, hi hi. Då han inte kan se att Bara Vara är viktigt för att må bra även då det kommer till arbete och pengar. Men nu har jag fått visa honom att det löser sig iaf.

Håller helt och fullt med Crinalina oxå, det där med alla "måsten" som folk tar på sig, för att sedan klaga på att de mår dåligt eller inte hinner med.

Vet otaliga föräldrar som anser att de inte hinner med att vara med sina barn som de själva vill. Men ursäkta mig, prioritera om kanske kan vara något? Själv har jag alltid månat om att finnas för mina barn, så just den biten har aldrig varit något problem.

Men duktighetsbiten har jag fått jobba med, och jobbar fortfarande med den mellan varven.

 

HjärtaSajtvärd på Tro Hjärta

Medarbetare på LawOfAttraction 

Anmäl
2012-07-09 08:17 #13 av: SHIAWASE

I morse laste jag traden, och tankte da svara att jag har "med aldern" jobbat bort prestationsangesten,,,

MEN, sedan (som jag namnde i nagra andra tradar) sa insag jag ju att  saken att jag vill sjalv sy scen-kladerna till mina dottrar , beror dels pa pengar, men aven pa att "jag ska minsann gora det sjalv "....

Jag har jobbat bort det mest av att vara duktigt,,, Just nu ser hemmet ut som,,,ja ni kan ju forestalla er,, eftersom jag har prioriterat bort det just nu.

Sa jag ar bra pa att lata sadant vara, jag har inget tvang pa mig sjalv att vara en "bra mamma" (dvs. passa upp , alltid vara vanlig, fixa hemmet,, som manga japanska mammor gor,, jag tycker ju att det ar fel av andra orsaker ocksa,, )

Men jag har nog fortfarande lite "prestation" inom mig, framfor allt att "kvinnor kan lika som man" det ar nastan helt borta eftersom jag ar sa saker i mig sjalv,,, sa jag behover inte havda mig, och jag vill ocksa visa att "kvinnor kan" (det beror val pa att jag bor dar jag bor,,)

Men det ar sa skont nar man lyckas slappa ALLT sadant, och det kan man gora nar man verkligen uppskattar sig sjalv, tycker om sig sjalv, for da BRYR man sig INTE om vad nagon annan tycker. Sa det ar bara att hitta kanslan till sjalvuppskattning...Glommer vi bort den ibland, sa hitta tillbaka till den. Andras asikter om dig ar totalt ovasentliga:)

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Anmäl
2012-07-09 09:24 #14 av: LoAEmma

Ja det är ju det där...att jag själv kan ge mig nog med uppskattning så att det räcker. :-)

Igår sov jag nästan hela dagen, långa stunder på soffan, trots att jag var varken bakis eller sjuk eller ledsen. Utan bara för att jag kunde, och hade inget annat särskilt att göra :)
Men syrran påpekade att då blev det ju också en slags prestation, att kolla nu va duktig jag var som kunde skita i att göra saker och bara vara LAT liksom...

Hm, hur man än vänder sig så har man ändan bak ;)

Anmäl
2012-07-09 09:28 #15 av: [Kathja]1

Sant! Men strunta i andras åsikter och gör det som där och då får dig att må bra! Skrattande

HjärtaSajtvärd på Tro Hjärta

Medarbetare på LawOfAttraction 

Anmäl
2012-07-09 09:29 #16 av: LoAEmma

Ja helt sant!! Men jag litar så galet mkt på hennes åsikter och tankar...!

Anmäl
2012-07-09 09:31 #17 av: SHIAWASE

Fast det tror ju inte jag. Nar man sover ar man uppkopplad till sig SJALV, till sitt HOGRE JAG, sa om man har det jobbigt etc. sa kan det vara BRA att bara sova, for da kopplar man upp till sig sjalv, och man "laddar sig sjalv" med energi fran universum, ,, Sa kanner du dig trott sa SOV, och SOV, och SOV det ar bara bra:)

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Anmäl
2012-07-09 09:33 #18 av: [Kathja]1

Något att träna på... Glöm inte att det är bara du som kan veta vad du behöver för att må bra. Flört

HjärtaSajtvärd på Tro Hjärta

Medarbetare på LawOfAttraction 

Anmäl
2012-07-09 10:21 #19 av: LoAEmma

Fast hon känner ju mig så bra. Men är betydligt mer rationell och oromantisk än vad jag är. Ja, man tar de råd man får och sen gör man det som känns bäst för en själv :) Nu ska jag ut till min karl och meka bil!

Anmäl
2012-07-09 10:29 #20 av: SHIAWASE

LoA Emma,, DU ar DU:)  Min syster ar tva ar aldre an vad jag ar. Nar jag var fjorton, sa var jag en normal "fjortis", medan hon var var svartkladd laste Kafka och allt annat. Hon har forstatt att ge mig bocker, som jag bara inte tycker om, men som jag har kante mig "tvingad" att lasa for att vara "tillrackligt" djup.

NU vet jag ju att allt detta inte har nagot med djuphet att gora:) men det vet man inte forst nar storasyster kommer med diverse saker. (OCH hon gjorde det ju bara for "min skull")

Nu har jag insett att jag var tvungen att komma hit till Japan, for att befria mig fran kanslan att hon ar sa mycket mera ,, an vad jag ar. (NU har ju jag natt, antligen till det stadiet , ,,, )


DU ar fantastisk som du ar. AVEN om ni ar familj, sa kan INGEN veta vad du kanner. Du MASTE kanna vad du kanner och det ar HELT ratt och OK.

NJUT av DITT liv, NJUT av DIN karl, NJUT av ALLT,,,, lat ingen paverkar det:)

 

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Anmäl
2012-07-09 11:01 #21 av: LoAEmma

Tack så mycket!!!

Anmäl
2012-07-09 15:00 #22 av: crinalina

Jag håller med Shiawase, känner man att man behöver sova så behöver man troligtvis ladda batterierna, eller lägga saker på rätt plats i kroppens bibliotek, och då ska man också sova.

Precis som Kathja-R säger så ska man lyssna till sig själv, vad känner du själv för att göra? Gör det. och strunta i vad andra säger.

Vad gäller din syster så känner hon dig säkert bra, med det betyder absolut inte att hon vet vad du känner innerst inne, vad du vill göra innerst inne och hur du tänker och känner innerst inne. Ingen vet det om någon annan, man kan ha en aning och man kan ha skrapat på ytan. Men inte ens du själv känner dig själv helt och fullt, hur skulle din syster kunna göra det då?

#8 Att hävda sig och att vilja ha uppskattning, och uppmärksamhet, för det man gör anser nog inte jag är direkt samma sak. Om jag har städat hela lägenhet så VET jag att jag gjort ett bra jobb, jag är själv jättenöjd och mår superbra av det. Men jag vill ändå att min sambo ser och uppskattar att jag har gjort det. Precis som jag vill visa honom uppskattning för att han jobbar hårt och betalar hyran åt oss. Eller om jag skriver en artikel och är nöjd så vill jag gärna ha positiv kritik på den, men det har ingenting med min egen tillfredsställelse för den att göra eftersom jag skulle inte låta någon läsa den innan jag själv är nöjd med den. Även om jag skriver för min egen skull så betyder inte det att jag inte vill uppmärksammas av andra. Det är inte att hävda sig.

Om jag klär upp mig i fina kläder och sminkar mig så vill jag ju gärna få kommentarer om det även om jag själv naturligtvis redan är helt nöjd med mitt utseende.

Men det är ofta sett, speciellt i Sverige tror jag, som att man försöker framställa sig med skryt eller hävda sig när man vill att någon uppskattar och uppmärksammar det man gjort. Det har med Jante-lagen att göra, som är så hårt och djupt rotad i det svenska samhället; du får inte vara bättre än någon annan. Det är stor synd att avvika från mängden och gå utanför samhällets mallar.

Anmäl
2012-07-09 17:17 #23 av: LoAEmma

Jag vill avvika från ramarna, lite grann...! Men positivitet!
Idag fick jag minsann höra att jag lyser av självförtroende och att jag är härlig! (Av karln...)

Anmäl
2012-07-09 17:29 #24 av: crinalina

Jag vill avvika från ramarna mycket! Iaf de svenska ramarna. Jag har alltid undvikit att göra saker på "rätt" sätt till förmån för "mitt" sätt. Det har inte alltid fallit väl ut, men det har trots allt ändå alltid mitt sätt.

Ramar är satta av människor som är rädda för sådant de inte förstår.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.