Jag skriver och svackor faller man ner, så är det bara. Men jag förstår precis vad du menar. Man får mycket råd om hur man "bör" göra när man skriver en bok och många av dem består av att göra det till en rutin, samma tid varje dag. Jag känner precis som du att jag vill att mitt skapande ska komma inifrån av inspiration och glädje. Av LoA har jag lärt mig att jag redan skapat det jag "vill" skapa och mitt jobb nu är att försätta mig i linje med det för att kunna ta emot det. Låta det strömma genom mig och pennan och ner på papperet som jag tänker på det. Av underbara linnease här på forumet så har jag lärt mig att sluta tänka och sluta undra, att lita på LoA och ta ett steg tillbaka och bara vara i känslan. Så nu när jag känner den minsta lilla inspiration så tar jag upp papper och penna, jag slutar fundera och känner glädjen av att jag tar emot eller skapar och så låter jag orden bara flöda, utan att bry mig om grammatik eller stavfel eller perfektion. Det får komma senare. När jag är i känslan handlar det om att vara i känslan, om att låta sin skapelse komma till en. Jag litar på att när jag har allt jag behöver för min bok så kommer inspirationen att ändras till att skriva över allting på datorn, med förbättringar och ändringar som inpireras av det. När jag sedan gjort det så litar jag på att nästa steg inspireras på samma vis för att så småningom vara en bok, redo att skickas iväg när jag är redo och inspirerad av det. LoA handlar om känslor, att vara i rätt rätt linje med man önskar sig. Älska det du gör och luta dig tillbaka och följ inspirationen så ska du se att det blir bra som tusan. Ser fram emot att höra din musik! :D

Vad underbart crinalina! Visst är det härligt då det flödar. Själv är jag efter ett infall i full gång med att sätta ihop en inspirationsdag som ska hållas i Göteborg den 20 maj. Det är så kul! Har hela helgen varit som uppslukad av allt detta. En underbar känsla.

Men det är som du säger, det gäller att var öppen för när inspirationen flödar och då bara låta det komma utan att tänka en massa - bara gå på känslan.

Tack för era inlägg

Om man väljer att göra någonting som ett slags yrke, då kan man väl inte vänta på den där känslan.

Tills dess är det väl bara att haka på när man känner för att skapa. Själv gör jag det inte allt för mycket, uppskattar pauser mellan så att det får ligga och vila så att säga och låta det bearbetas under tiden. Idéer brukar ju komma när man tänker på det som minst, kanske när man är ute och går eller någonting annat avslappnande.

Väljer du att göra det som ett slags yrke som du säger får du börja med att skapa känslan och sedan låta känslan sköta resten!

Precis som Kathja-R säger så får man börja med att lära sig skapa känslan, mitt skrivande är långt mer än bara en liten hobby, det är det jag älskar att göra och det som kommer att försörja mig och min familj i framtiden. Man kan aldrig tvinga fram känslan, men man kan lära sig att agera på den när den kommer, och ju mer man agerar på den desto oftare kommer den och desto längre tid spenderar man med den. Lär dig känna igen den, lär dig vad som försätter dig i den. Jag har tex upptäckt att jag hamnar i inspiration på tåg eller tågperronger, jag kan skriva ett helt kapitel på väg till jobbet, som är en två minuters tågresa, men jag väntar ofta i 10 minuter på perrongen. Jag känner däreomt aldrig någon inspriration att skriva på boken när jag sitter här framför datorn, så jag använder papper och penna istället.

Jag har alltid papper och penna i närheten så jag kan skriva ner idéerna när de dyker upp, men jag har också lärt mig att lita på att om det är en idé som det är meningen ska vara med i boken så kommer den att finnas där inom mig när jag behöver den, oavsett om jag skrivit ner den (ibland kan man ju helt enkelt inte, som tex när det är stressigt på jobbet).

Visst finns det dem som har lyckats genom att sätta sig och skriva på bestämda tider, och i framtiden kanske jag får inspiration av att göra så också, men först måste jag lära mig vad min inspiration är. Skapa musik och att skriva kommer inifrån, det är då det blir som bäst. (Min son är kompositör, och utbildar sig inom bla filmmusiksområdet så jag vet hur viktig inspirationen är även för musiker.)

Du måste hitta det sätt som fungerar för dig, prova dig fram och var uppmärksam på vad som skapar din känsla och inspiration och ta det därifrån.

#4: Det är ganska precis så det brukar bli. Har inte gjort många låtar, faktiskt bara en som inte är färdig (och en del då jag var rätt ung med en kompis). Men den verkar bygga upp sig under tiden jag gör annat så att när man väl är där får man liksom ta fram det på plats. Lite annat med ackord och så för det behöver man, i alla fall jag, lyssna mig till med gitarren i famn :)

#5: Jag tänker ungefär som du och som sagt brukar det komma när man minst anar det då man lyssnar på en låt eller annat. Är ofta en känsla eller ett budskap man vill få fram i en låt och kanske samma i texter. Brukar inte fundera så mycket på hur det ska vara eller vad jag vill göra, därför jag låter det vara och som att det nästan får bygga sig själv.
Känner att jag gärna släpper fram musiken och bara stiger undan så att den får tala för sig själv så att vad som vill bli sagt får bli det, men så klart i linje med mitt jag också.
Skriver man från vissa delar av sig själv kan det bli rätt deprimerande musik och man vill ju hellre lyssna på sådant som håller en uppe på ett sätt där man kanske glömmer vem man är ett tag och blir liksom ett med  musiken.
Känslan av att vara ute en skön dag, förnimelsen av närhet. Naturen, havet, bergen, vinden…regn..åska..sanning, glasklart, tungt, seriöst alla de olika stämningar man kan fånga med musiken!
Framför allt bör den vara ärlig och skarp i vad den vill tala om, den får gärna gå genom spärrar och lösa upp betongväggar hos lyssnaren! Det är väl där det ligger att fånga ögonblicket och att få det i en hel låt, eller flera låtar, det är bra musik..och att kunna göra det då man själv vill är professionellt.

Lycka till med skrivandet crinalina!