Annons:
Etikettot-off-topic
Läst 2632 ggr
Mandra
2015-01-13 07:50

Stress

Vi kom in på ämnet stress, utmattning och utbrändhet i annan tråd. Intressant ämne tycker jag.
Vad är stress? Vad är utbrändhet eller utmattningsdepression, som det heter numer?
Går det att affirmera bort sådant? Eller krävs något annat? Eller kanske fler olika metoder?

Annons:
Älvan
2015-01-13 07:55
#1

Allt det du beskriver kan vara både andlig utveckling/kundalini/uppvaknande och diagnoser enligt västerländsk medicin. Jag tror det kan vara båda sakerna samtidigt. Tack vare diagnos och sjukskrivning har jag kunnat fördjupa mitt uppvaknande och fått tid och återhämtning för det. Jag tackar mina diagnoser.

Mandra
2015-01-13 08:48
#2

Bra Älvan - det gör jag också. :)Personligen anser jag att man bör uppfatta fysiska och psykiska symptom/sjukdomar som just detta, innan man är tvärsäker på att det bara är utrensning/läkesymptom.

På 90-talet var jag med i en amerikansk mejlinglista för människor som haft en för-tidig-kundalini-resning (de är många fler än man tror - har haft en själv). Så gott som samtliga på denna lista valde att tro på att deras besvär var utrensning och ett tecken på andlig utveckling - trots att många av dem var dödssjuka - faktiskt dog en person av sina besvär under tiden jag var med också. Men de tyckte det var värt priset - att dö för de andliga förmågor som en för-tidig-k kan ge (stundtals). Helsjukt om ni frågar mig.

Men självklart är alla erfarenheter något att lära av. Jag har t.ex lärt mig att andlig utveckling inte får kosta mitt liv (vad har jag då för nytta av den) - både genom denna lista och det andra jag berättade om i annan tråd.

Älvan
2015-01-13 09:42
#3

Mandra Håller med dig fullständigt. Jag anser mig vara en andligt uppvaktad person och tycker new age rörelsen innehåller allt möjligt flum. Som precis som du skriver kan kosta liv samt psykiskt lidande. Att som andligt uppvaktad inte kunna se att västerländsk medicin är Guds kärlek. Den är inte perfekt för människor är inte perfekta. Intentionen är oftast god. finns massa bluff inom new age som inte har goda intentioner. All möjlig aura/chakrabalanserings skräp. Där människor tar betalt, men inte ansvar för människan de behandlar. Man måste använda både hjärna, hjärta och själ som andligt uppvaktad. Detta är min bestämda uppfattning. och detta är en viktig tråd.

szirius
2015-01-13 11:36
#4

YES! Synkronicitet🙂 Lyssnade på ett radioprogram om vila i morse o funderade vidare på detta under dagen.

Jag hoppas att många skriver i denna tråd om sina tankar och erfarenheter kring stress och utbrändhet. Ett väldigt intressant ämne som sagt!

Jag är ju lite insnöad på sorgebearbetningens betydelsefullhet och tror att stress och obearbetad sorg kan höra ihop…jag har fått uppleva utbrända människor blomma ut o finna ny livskraft och energi av att lyfta upp, processa o släppa sorg…..🎈

Det är ju lite en kultur, som saknas i Norden, att förstå vad sorg ÄR, att tillåta den o processa den på ett naturligt sätt.  Min personliga fundering är att den stora skalan utbrända just i Sverige kanske kan ha med vår oförmåga att öppna upp o processa känslor mer transparent…jakten på lycka, att det inte får finnas problem, de ska gömmas, skilsmässor får ingen veta om förrän den ena redan flyttat ut osv. Det gör nåt med människan att försöka dölja saker…..

När ni nämner Hay så kan jag höra hennes röst från en av mina talskivor: Stress is just fear.

Vi har alla 24 h på ett dygn, men det är vår mentala inställning som bestämmer om du känner stress eller inte. Att man blir stressad handlar om rädsla, en rädsla att inte hinna, att inte duga om man inte hinner, att inte uppnå det mål man har ställt sig, där man anser att om jag når målet DÅ blir allt bra…en jakt framåt. Depression är att klinga fast vid det som varit, stress är att klinga fast vid det som skall komma. Stress har ofta med kontrollbehov att göra, man vill att saker ska ske på ett visst sätt på en viss tid.

Sen, iaf i västerländskt samhälle ses det ju nästan i vissa kretsar som "fint" att vara stressad! Jag vet själv flera stressade människor som utstrålar stolthet över detta, för de själva drar parallellen med att vara viktiga, betydelsefulla personer eftersom de har almanackan full jämt🤐

SHIAWASE
2015-01-13 11:57
#5

Jag har MASSOR angående detta tema,, trodde jag hade skrivit,,, men tydligen inte,, idag är jag så där halvsömnig,, återkommer imorgon!!!!! Inget rätt inget fel, MEN jag har liksom mina synpunkter runt detta,,haha

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

szirius
2015-01-13 12:03
#6

#5 shia, har ställt frågor till dig om detta ämne i symptomtråden , men du kan ju svara här också…sen…i morrn eller så😛

Annons:
SHIAWASE
2015-01-13 12:10
#7

jaaaa,, jag har som sagt massor,, återkommer imorgon,,,,,,,,, i någon tråd ELLER en NY!haha,,,

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Mandra
2015-01-13 12:44
#8

Vad är stress?

Enligt Wikipedia är stress följande = är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, s.k. ”stressorer”.

En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet.

Stress kan också definieras som mental överansträngning, men också en fysisk och känslomässig överansträngning, då hela människan påverkas negativt av stress.

Stressorer = är faktorer som leder till stress. Stressorer kan vara precis allting egentligen, både positiva och negativa ”saker” – och är olika för olika människor – som leder till att människans flykt- och kamprespons (instinkt) vaknar.

Exempel på stressorer är t.ex. överbelastning på arbetet eller i livet i stort, överbelastning av yttre stimuli (t.ex. för mycket eller för högljutt ljud), smärta, nedkylning, rädsla, ensamhet, olika typer av trauman, giftermål, byte av bostad, för starka känslor – både positiva och negativa. Kort sagt allting som överstimulerar nervsystemet – slår på flykt- och kampinstinkten. En människa kan också bli stressad av understimulering.

Flykt- och kampresponsen är kroppens alarmsystem och utlöses för att frigöra stor mängd energi på kort tid och detta görs genom våra stresshormoner. De vanligaste stresshormonerna är adrenalin, kortisol och noradrenalin.

När kroppen och sinnet blir överbelastat av stress händer negativa saker i kroppen och själen.

*

Det hela har alltså med stresshormoner att göra och går inte att skydda sig mot enbart genom positivt tänkande.

Flykt- och kampresponsen (instinkten) har vi haft sen stenåldern och den är anpassad efter stenålderns tempo och de stimuli som fanns då.

Den är INTE anpassad efter vårt moderna samhälle, utan slår på titt som tätt oavsett du vill det eller inte, oavsett du tänker positivt eller inte.
Ett högt ljud kan få den att vakna, att gå över en trafikerad gata, att titta för mkt på TV, alla typer av känslor (ja sorg, stämmer bra), men även positiva känslor.

Så det är inte så lätt som att säga att man är immun. Ingen är immun - så vida hon inte sliter ut denna instinkt ur kroppen. :)

Mandra
2015-01-13 12:47
#9

När ni nämner Hay så kan jag höra hennes röst från en av mina talskivor: Stress is just fear.

"Vi har alla 24 h på ett dygn, men det är vår mentala inställning som bestämmer om du känner stress eller inte. Att man blir stressad handlar om rädsla, en rädsla att inte hinna, att inte duga om man inte hinner, att inte uppnå det mål man har ställt sig, där man anser att om jag når målet DÅ blir allt bra…en jakt framåt. Depression är att klinga fast vid det som varit, stress är att klinga fast vid det som skall komma. Stress har ofta med kontrollbehov att göra, man vill att saker ska ske på ett visst sätt på en viss tid."

 Är det Hay som säger detta om stress? I så fall har hon ju inte alls förstått vad stress är!

En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet. 

[rore]
2015-01-13 13:21
#10

Nej! Stress är inte synonymt med jäkt.

Stress är en obalans i kropp, själ, känsla och tanke. Som vi alla upplever och hanterar varierat beroende på vilka vi är.

Beroende på :

Hur vi lever våra liv.

Vilka tankar vi tillåter/ inte tillåter oss att ha i relationen till oss själva och till andra.

Hur kompromiss villiga är vi i våra relationer, i våra karriärer, i vår jakt på Lyckan?

Vem kompromissar vi med?

Är det med vår partner/ chefen?

Eller är det så att vi kompromissar bort oss själva i relationen till andra människor och yttre föreställningar, som vi bär med oss?

För att vi är rädda för att sätta gränser?

Vet vi var vi  som enskild individ börjar och slutar?

Vet vi var andra människor börjar och slutar?

När vi börjar se och lyssna till vad som pågår på vår insida.

I stället för att fokusera på vad/hur andra är eller gör och slutar lägga så mycket energi på detta,

så händer det grejer med oss.

Som gör att stressen avtar och minskar. Stunder av lugn och inre ro får plats inom och det är världens bästaste medicin!

Även om den inte gör oss odödliga.

[Torahzen]
2015-01-13 14:15
#11

Stress är verkligen inte som jäkt. Det är långvarig stress som inte får rätt utlopp.

Som högkänslig så ligger min ljudtröskel lägre än för många andra. Jag har varit sjukskriven för utmattningssymtom. Även om det var flera år sedan så finns många symtom kvar. Med ännu lägre trösklar nu.

Jag har lärt mig mycket av detta. En stor fråga hos mig är att jag inte kände mig förstådd av min omgivning. Någon annan kan inte förstå hur det känns att inte klara av det man tidigare har klarat av…

Nu "kan" jag ju LoA och en massa andra verktyg. Jag mår mycket bättre nu. 😃

szirius
2015-01-13 14:36
#12

# 9 nej hon menar inte synonymt som jäkt! Hon menar att det är en MENTAL inställning till det vi gör o tänker. Hon menar att stress utgår ifrån känslan RÄDSLA. En person kan ha en enda grej att göra på hela dagen o ändå gå upp i stress..pga tankarna kring det…och vandrar man med i tankeströmmen av stresstankar så når man till nån slags rädsla i grunden. Som tex rädslan att inte duga. Och ofta försöker vi hantera detta genom att ha kontrollbehov…vilket skapar ännu mer stress.

Tycker det i #10 går att dra till känslan rädsla i botten…att kompromissa, ge bort vår kraft, anpassa oss, gränssättning, fokus på andra…

Jag tycker själv att stress och ångest ligger väldigt nära varandra i känsloupplevelse🤔 "Allt som överanstränger nervsystemet". Någon som vill skilja dem åt för mig 🙂?

Nya tankar dyker upp…kring det här att anses vara "stresskänslig"…som jag mer och mer upplever som snarare en sund utveckling hos mig själv. Jag undviker numera högljudda actionfilmer, jag ser till att storhandla på tider då det är lite folk, jag överbokar aldrig mina dagar utan ser till att ha tid för mig själv osv osv. Och jag vill inte se mig som stresskänslig, utan att jag anser mig bara vara  sund och LYSSNAR på vad jag mår bra av, just så att jag slipper känna stress! Att tåla stress..vad betyder det egentligen? Att man inte lyssnar på sina signaler? För stress står väl just för den här obehagliga känslan…vem vill tåla det? 🤔 Att tåla mkt ljud o hög fart o stora sociala sammanhang, det är ju nåt annat än att "tåla stress"…anser ju jag, för de som gillar sånt, de känner ju inte heller stress av det!

[Kathja]1
2015-01-13 15:55
#13

Stress skapas när vi inte är i balans inre - yttre. Eller ande - ego. Ju bättre balans desto mindre mottagliga för yttre negativa stimuli är vi. Det är därför man rekommendera motion, sömn, balans, att prioritera, skapa andrum, göra sådant som man mår bra av - och likande för att både undvika och hantera stress.

Annons:
retep
2015-01-13 21:30
#14

Skulle säga att stress blivit en samhälls åkomma som påverkar oss alla, ett individuellt förhållningssätt som miljarder människor annammar och ganska omedvetet engagerar sig, ger näring till utifrån okunighet och obalans

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Otroulig
2015-01-13 21:30
#15

Jag tror att stress beror på inre otrygghet.

Dvs, om man skalar bort bekräftelse behov från omgivningen, från sig själv och man litar på att universum är god. Då finns ingen inre stress..

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Älvan
2015-01-13 22:01
#16

Att säga att stressjukdomar inte finns är för mig samma sak som att tro att inte exv diabetes finns. Tycker det är väldigt mycket skuldbeläggande på den som blir psykiskt sjuk jämfört med att ha brutit benet. Precis som är en mindre andlig/ mindre utvecklad person om man får psykisk sjukdom. Och man kan bli sjuk även om man tror på universums godhet. Även om man mediterar hela tiden. Och just därför. 5 fallbeskrivningar i läkartidningen om meditationspsykos. Om det vore så lätt att man bara kan bestämma sig för att stress inte finns hade väl alla läkare rekommenderat det?

[Kathja]1
2015-01-13 22:17
#17

#16 Vem har sagt att stress inte finns? 🤔Kanske har jag läst för dåligt…

Oavsett vilket är det för mig tydligt att det lätt blir olika åsikter när man tittar på en sak från olika håll  - att diskutera stress ur ett rent fysiskt/vetenskapligt perspektiv är, och kommer kanske aldrig att bli, det samma som att se det ur ett "andligt"/helhetsperspektiv. Och med tanka på i vilket forum det nu diskuteras stress så är det inte så underligt att det läggs fram "andliga", helhetsperspektiv, LoA åsikter och uppfattningar i saken. Och det är kanske inte helt i linje med de vetenskapliga synsättet…

Det innebär på inget sätt att vetenskapen har fel, men de har som jag ser det inte hela bilden.

Otroulig
2015-01-13 22:35
#18

#16 Jag säger inte att sjukdomar inte finns - det är ett resultat av något. 

Hur man behandlar dom är en annan sak. 

Varför skulle det vara mer skuldbeläggande på den som blir psykiskt sjuk än att få benet brutet?

Vad menar du med det skulle vara värre, mer skuldbeläggande med att en mindre andlig/mindre utvecklad person får en  psykisk sjukdom - än någon som är andlig utvecklad (antar jag att du jämför med)…jag förstår inte. 

I min teori har andlighet ingenting med saken = stress relaterade sjukdomar, att göra egentligen. Förutom att man tror att världen vill en gott. Men man behöver man inte ens tro på gud eller universum. Man behöver inte meditera ett smul. Inte vara ett dugg andligt intresserad. Det handlar bara om inre trygghet. Att vara helt trygg i sig själv. 

Det är ju inte så bara….

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Älvan
2015-01-13 23:02
#19

Otrolig Har du aldrig märkt att människor med psykisk sjukdom behandlas på annat sätt än ex en person med diabetes?. Till den deprimerade har man massa råd; ryck upp dig osv inte till diabetespatienten; äh, ryck upp dig… Skuldbelägga har jag också märkt att människor varit ex mot mig och min utmattningssyndrom. Ex mitt eget fel då jag har så många barn. Lite svårt att ändra på det nu om man säger så. Så ni tycker inte stressjukdomarna bemöts på annat sätt av omgivningen än ex diabetes? Shia nämnde ju i tråden att det inte finns utmattningssyndrom i Japan i lika hög grad då skyddsnät saknas. Sen är ju självmordstalen 10 gånger högre i Japan så självmord verkar finnas trots att socialförsäkringen inte finns som i Sverige. Vilken människa skulle säga samma sak om diabetes. "Diabetes förekommer inte i det här landet för vi har ingen socialförsäkring. Man kan då inte få diabetes helt enkelt" ???? Hanteringen av psykiska diagnoser och fysiska är inte lika enligt mig. Fördomar som att folk som är sjukskrivna för utmattning egentligen bara är lata och skulle kunna skärpa till sig finns. Jag har försökt att här säga att i hjärnorna på utbrända finns samma förändringar som hos strokepatienter. Inte skulle man väl säga "att här i landet får ingen stroke eftersom vi inte har socialförsäkringar"??? jag är bara så trött på detta tjafs. Det är ju i så fall likadant för diabetes, stroke och brutet ben. "Om vi bara hade kunnat hantera våra tankar och känslor bättre hade vi inte haft dessa sjukdomar". Det är ju på riktigt möjligt att det är så, men jag hör inte den diskussionen lika ofta.

[Kathja]1
2015-01-13 23:13
#20

Men Älvan det är ju du som "tjafsar". Och självklart gäller det för alla sjukdomar, oavsett om du bryter benet eller har diabetes eller utmattningssyndrom så har du skapat det själv av en eller annan anledning. Men tråden handlar om stress inte om diabetes…

Annons:
Otroulig
2015-01-13 23:25
#21

Nej hanteringen på fysiska och psykiska sjukdomsbilder traditionellt i västerlandet är inte lika. Håller med. Men känslan av skuld kan bara du som individ ta eller ge. Hur människor behandlar dig är deras problem - hur du tar emot det är ditt problem. För mig är det ingen skillnad i klass av att bryta ett ben eller vara utbränd.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Älvan
2015-01-13 23:27
#22

Kathja Mitt inlägg handlar helt och hållet om stress. Om bemötandet av den som får en stressfaktor. Jämförelsen med diabetes var som ett exempel på att stressjukdomarna bemöts annorlunda. Kathja du verkar ha en del som du hakar upp dig på angående detta. Varför? Läste jag inte i en annan tråd att du inte ville "gegga runt i sjukdomarna" gällde det denna tråd? Jag kanske missförstod. Jag menar att några åsikter som här vädrets om stressjukdomarna inte skulle uttryckas lika om fysiska sjukdomar. Mitt exempel om att bara för att det inte finns skyddsnät så försvinner varken diabetes eller utmattningssyndrom som diagnoser i en befolkning. En del här i tråden verkar vara av uppfattning att stress går att tänka bort. Hur tänker man bort ett Benbrott ? Sen var ordet "tjafs" inte riktat till dig Kathja utan en allmän känsla att man hela tiden som psykiskt sjuk ska behöva bli ifrågasatt av försäkringskassa, arbetsgivare och omgivning. Min chef kräver att min hjärna ska jobba lika snabbt som mina kollegors hjärna. Så skulle hon inte göra mot någon med befruktar. Att kräva att man ska springa lika fort med brutet ben som med helt. Därav kom ordet "tjafsande". Inte tjafsande I tråden alltså. Jag blev nyfiken på vad du Kathja tycker jag tjafsar om? :)

Älvan
2015-01-13 23:28
#23

Stressfaktor=stress sjukdom (autokorrekt)

[Kathja]1
2015-01-13 23:43
#24

Jag tog det inte som att det var åt mig. Hade ju knappt skrivit något. Jag uppfattade det som att du allmänt ansåg att det bemöttes olika och att det var "tjafs" kring det. Men jag kanske uppfattade fel. Min kommentar till dig var utifrån just det. Att påtala att man inte är nöjd med hur diskussionerna går inom ett område, att man blir dåligt bemött och att folk är fördomsfulla (mina ordval) och sedan själv uttrycka sig på ett sätt som iaf jag uppfattade som samma (eller likande ) bemötande tillbaka renderade kommentaren "tjafs". Och jag hakar inte upp mig det minsta på "detta " om det är stress diskussionen du syftar på. Det handlar mer om att inte "tänka sig till " ett brutet ben eller psykiskt ohälsa kanske. Men visst vi tänker oss friska med så det gör nytta även efteråt.

SHIAWASE
2015-01-13 23:49
#25

God morgon!!!!

Eftersom vi alla är skapar av vår verklighet så skapar vi stress och vi skapar ett brutet ben. Ett brutet ben är ju brutet, så det är ju bara att vänta tills  det har läkt (det är ju i alla fall så vi tror och en stark övertygelse som är svår att rubba) MEN stress har ju MYCKET med det mentala att göra och här kan man påverka mycket själv! Särskilt om man nu är medveten om tex LoA och andra mindfulness verktyg. Vi har det totala ansvaret över vårat eget liv, och vi kan själva bestämma förhållningssättet  till  hur vi mår, det är helt upp till oss själva. Hur omgivningen förhåller sig till vår situation är oväsentligt, det har ju inget med MIG att göra. MEN väljer jag att bli påverkad , irriterad av omgivningens förhållningssätt så gör jag ju det till MITT problem.  Jag har gjort det aktiva valet att fokusera och ge energi till både stress, och till omgivningens förhållningssätt, vilket leder till att stress symptomen blir värre, och jag känner mig missförstådd. MEN allt detta har jag dragit till mig själv.

Även om vi inte kan vända på en situation på en gång, kan vi välja att först och främst strunta i omgivningen. De har inget med mig att göra. Sedan kan vi välja att med de olika verktyg vi känner till skapa balans inom oss själva.

Vi har ALLTID ett val.  Och vi bestämmer själva över vårat liv.

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

szirius
2015-01-14 00:32
#26

Jag tror inte att stress går att "tänka bort" på det sättet…jag tycker dock att det är väldigt intressant  hur människan själv kan förändra sin hormonutsöndring, att man kan balansera och läka…( finns ju studier på munkars hjärnor under meditation o vad som utsöndras vid bön osv )  -och det gäller även tex diabetes, som min man faktiskt läkt…

Sen beror det också på vilken läkare man träffar..en holistisk läkare skulle mena att även rent fysiska sjukdomar, som tex diabetes,  har med känslor att göra…

#15 nja, här håller jag inte med. Väldigt mkt av det som upplevs som stress på tex en arbetsplats är när man ( ser mina lärarkollegor i detta) inte får utlopp för sina idéer, när man inte får komma till sin rätt, där man blir överkörd och ignorerad av högre instanser osv.  Sen visst, vi reagerar personligt och individuellt, beroende på vad vi har med oss i bagaget…men det är en stressfaktor som man kan se påverkan hos de flesta som får uppleva liknande situation

(sen kanske, sett till LoA, om du är lugn o genuint trygg så bör du inte kunna dra till dig såna arbetssituationer…men det är att ta allt ett varv till…vi kan väl ta en grej i taget😛) 

Stressfaktorer är  viktiga att ta hänsyn till för att förstå människor…det handlar inte om att döma, utan förstå……min man fick diabetes 2 just pga stress, han är normalviktig , vältränad men jobbade extremt mkt under hård press under några år.  Det var inte jäktet i sig, nej, utan upplevelsen att vara fast, oförmögen att förändra, inte ha lyhörda medmänniskor i sitt team, han behövde göra saker som han inte kunde stå för, till slut sa han ju upp sig…och det här var ju, kan man se i efterhand, en nyttig upplevelse för honom, för han bestämde sig då OTROLIGT starkt ( använde nog sin ilska där )  att aldrig mer försätta sig i liknande situation, utan i stället bygga upp ett eget företag o bli sin egen chef o själv bestämma vilka han vill samarbeta med och att en positiv atmosfär med stor delaktighet är viktiga inslag i hans jobbfilosofi, hurray! Såååå…en kontrast😉, som han kanske helt enkelt behövde…

Jag tycker vi kan elda upp alla jäkla skuldbeläggningar över ifall man har sjukdomar hit o dit, det handlar inte om att skuldbelägga ett skit - utan att vara genuint intresserad av hur vi fungerar och hitta sätt att läka och ta hand om oss så att vi o våra kroppar fungerar på bästa sätt.  Jag tror att vi är överens om det, eller?

Jag tycker att det är spännande och hoppfullt att vi rör oss mot en mer holistisk syn på människan!

[::Vera::]
2015-01-14 02:59
#27

#19 Min diabetes och min depression/utmattning har absolut bemötts olika på arbetsplatsen. Stor skillnad. Som att det ena är en sjukdom och det andra en svaghet och ekonomisk belastning. Min erfarenhet är att depression motiverar uppsägning. Men att toleransen hos företagen tidsmässigt varierar. Det fanns på båda ställena en tidsgräns som inte direkt minskade stresspåslaget. Hur fungerar Loa när det gäller genetiska sjukdomar?

Annons:
[Kathja]1
2015-01-14 06:19
#28

#27 Allt funkar lika dant i livet. Innan du kom hit valde du vissa faktorer som skulle ingå, vad du är här för att uppleva, och du skapar allt i ditt liv oavsett vad det är.

Mandra
2015-01-14 06:29
#29

#15 av: Otroulig

"Jag tror att stress beror på inre otrygghet.

Dvs, om man skalar bort bekräftelse behov från omgivningen, från sig själv och man litar på att universum är god. Då finns ingen inre stress.."

Stress kanske beror på inre otrygghet som du säger (till viss del) - men isf är denna otrygghet skapad av att vi inte är anpassade efter att leva i de samhällen vi gör idag.
Våra fysiska kroppar är skapade för och fortfarande anpassade efter hur omvärlden såg ut på stenåldern. Spelar ingen roll hur mkt du tänker att Universum är gott. 
Kroppen, nerv- och hormonsystemet funkar fortfarande som om vi levde på stenåldern - dvs våra kroppar är avpassade efter den mängd stimuli (stressorer) som fanns då.
Kamp- och flyktinstinkten (responsen) slår på när den upplever att det är någon fara (en viss otrygghet registreras av systemet, ja). Denna instinkt utlöser en rad stresshormoner. Dessa utlöser i sin tur en respons hos kroppens celler att producera mer energi - för kroppen behöver mer energi när den antingen ska fly- eller slåss (kroppen försätts i alarmberedskap). När cellerna producerar energi, så produceras också mer avfallsprodukter (cellerna är som små kraftverk - de producerar energi, men produktionen ger också avfallsprodukter, precis som ett vanligt kraftverk).
Dessa avfallsprodukter kallas för fria radikaler. Vid normal produktion av fria radikaler (dvs som om vi levde under stenåldern) klarar kroppen av att befria sig ifrån (via de organ och "gångar" som hanterar och tömmer kroppen från avfall).

MEN när produktionen ökar - som den automatiskt gör i vårt samhälle - så klarar kroppen inte av detta längre! Det samlas ett överskott av fria radikaler kallas för oxidativ stress.
När de fria radikalerna inte förs ut ur kroppen börjar de istället att angripa kroppens celler vilket minskar eller helt förstör deras förmåga att producera mer energi. En energi som kroppen behöver för att klara sina funktioner och för att man ska hålla sig frisk.
Resultat = sjukdomar och besvär bryter ut

Det här är ett fysiologiskt/biologiskt problem och går inte att tänka bort mentalt!
Det finns bara två lösningar:
Flytta någonstans där det inte finns mer yttre och inre stimuli och påfrestningar än under stenåldern. Dvs flytta ut i skogen och lev helt isolerat (vilket inte heller hjälper helt - då det aldrig är riktigt tyst någonstans där det finns landmassor i vår tid - så en flotte på havet kanske skulle hjälpa). Och hur många kan leva så? Ingen troligen.
Den andra lösningen är att hjälpa kroppen att få bort den oxidativa stressen och att tillföra mer högkvalitativ näring till cellerna. Vilket du inte kan göra genom ditt tänkande! (Och här räcker det inte heller med god kost - maten har för dålig kvalitet idag i stora delar av världen - möjligen skulle enbart "raw food" duga).

Så det här med att meditera, försöka minska mängden ljud (som någon nämnde), ta det lugnt, inte bry sig om vad andra tycker mm är väldigt långt ifrån tillräckligt.

Tja, en lösning till finns förstås - du kan bygga dig själv en kropp som funkar i vårt moderna samhälle. Kan du inte det - så är det de två ovanstående alternativen som gäller. Givetvis kan man hjälpa till på alla de vis ni nämner - men det är INTE tillräckligt.

I övrigt vill jag säga; Älvan -- jag håller med dig i allt du säger (synd att inte alla begriper vad du säger) - inklusive att det finns några stycken här inne som faktiskt särbehandlar stressbesvär i tanke, värdering och i hur de skriver (trots att de hävdar att de inte gör det).
Det ÄR ingen skillnad - eller borde inte vara - på diabetes och stressyndrom. Men det är det tyvärr (härinne så ock i samhället i stort).

Otroulig
2015-01-14 06:49
#30

#29  edit skrev ett inlägg, men nej jag lägger ned.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

[Kathja]1
2015-01-14 07:03
#31

#29 Mandra - det är klart att du kan tänka bort det! Dina tankar är ditt förhållningssätt och ditt förhållningssätt avgör hur du reagerar. Sedan har du sårbarhet och liknade som SPELAR IN, men ditt förhållningssätt är A och O. Medandra ord dina tankar. Det är ju även något man använder inom sjukvården då man vanligtvis använder sig av KBT vid behandling av utmattningssyndrom och stress.

Älvan
2015-01-14 07:11
#32

#31 Både ja och nej att man kan tänka bort en utmattningssyndrom. Kan man tänka bort en stroke. Det verkar ju inte som någon vill ta in faktumet att psykisk sjukdom även orsakar fysiska nedsättning och skador. Som jag nu sagt 3 gånger blir det vid en utmattningssyndrom fysiska skador på hjärnan och samma förändringar som vid stroke. De förändringarna försvinner inte hur mycket man än tänker. En arm som man förlorat växer inte heller tillbaka med KBT.

[Kathja]1
2015-01-14 07:23
#33

Men varför fastnar du i de fysisk "tillkortakommandena" istället för att se att du med dina tankar och känslor KAN hela dig själv. Med andra ord må bra. Och att må bra borde väl vara det viktiga, inte om du har förändringar i hjärnan eller har tappat en arm?!? Och eftersom detta är ett LOA forum och inte att sjukvårds forum har vi fokus på LoA - som i våra tankar och känslor samt hur vi skapar våra liv. Det är inte svarar än så. Det handlar inte för mig om någon ovilja eller något motstånd till att "snacka sjukdom" jag förstår bara inte syftet. Vissa inlägg i tråden får det att framstå som att "vi" inte förstår fysiken bakom sjukdomen men det är inte alls vad det handlar om. Klart att vi fattar, vi är på intet sätt tröga, men det är inte mitt (vårt ) perspektiv och därför skriver vi utifrån det som är det.

SHIAWASE
2015-01-14 07:29
#34

haha Kathja,, nu gapskrattade ju jag

Och att må bra borde väl vara det viktiga, inte om du har förändringar i hjärnan eller har tappat en arm?!?

Precis! Att må bra oavsett yttre omständigheter.

Jag har i alla fall valt att må superbra idag! (också)

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Annons:
Älvan
2015-01-14 08:15
#35

Kathja jag fastnar ingenstans. Du verkar fastna i att ingenting i kroppen skadas av stress. Att allt går att tänka bort. Att ingen stress kan finnas om man tänker "rätt". Jag ser inte lika ensidigt på saken utan tillåter det du säger om läkning, KBT och tankar. Det jag säger är att vid utmattningssyndrom och andra psykiska och fysiska sjukdomar kan rester bli kvar oavsett hur mycket man tänker. Därför ger jag exemplet på att förlora en arm. Den växer inte tillbaka med KBT. KBT kan göra att du lever ett lyckligt liv med ditt handikapp. Ibland ett ännu lyckligare liv än innan sjukdomen. Jag välsignar min utmattningssyndrom. Jag är lyckligare nu. Det förhindrar inte att jag fortfarande efter flera år har en funktionsnedsättning. Jag blir ledsen när du och andra ignorerar och inte erkänner min funktionsnedsättning. Det känns tungt att höra att jag inte hade fått utmattningssyndrom i Japan eftersom det inte finns socialförsäkring. Det hela är inte så enkelt. Detta är komplext. om man inte kan bekräfta att en person är sårbar såsom jag inte har en hjärna som kan hålla fokus och koncentrera mig som tidigare är det för mig ledsamt. Jag möter denna oförståelse på min arbetsplats. Detta leder till att jag inte får anpassade arbetsuppgifter och det stöd jag behöver. Detta leder till att många istället för att bli bättre i sin utmattningssyndrom även får en depression. En depression ökar risken för självmord. Ca 10% riskerar att ta livet av sig. Psykisk sjukdom orsakar av detta skälet pga bristande förståelse och stöd av omgivningen dödsfall. Det är farligare att ha depression än vissa cancersjuka. Ändå ges det mindre stöd till deprimerade än cancersjuka. Varför? Jo, för att psykiska sjukdomar inte har samma "status" som fysiska. Jag tror att jag valt min utmattningsdepression bla för att öva ödmjukhet och sårbarhet. Jag övar och övar. Okunskapen och ignorans är stor för dessa sjukdomar. Vi kan tänka oss friskare. Men det hjälper inte att ignorera det Mandat säger gång på gång om de fysiska aspekterna av psykiska sjukdomar.

Älvan
2015-01-14 08:17
#36

Mandat=Mandra

Älvan
2015-01-14 08:23
#37

Och Katja Jag vet att detta inte är sjukvård i fokus. Det känns nedsättande att du säger så till mig efter att jag befunnit mig i detta forum länge som du vet. En onödig kommentar som inte gör att det känns som ett öppet diskussionsämne. Jag håller med Mandra att man inte helt kan få tala fritt i LOA i fokus. Att vissa åsikter är mer tillåtna och vissa mindre. Man ska ha olika åsikter, men man behöver inte klappa andra på huvudet i min mening på ett odjur sätt såsom du tidigare ex behandlat Vera med orden "lilla Vera" osv. Det är inte du Kathja som har svaret på allt och behöver ge mig lektioner om hur saker är. Jag behöver dina åsikter på ett respektfullt sätt. Dina och andras åsikter uppskattar jag verkligen. De hjälper min utveckling. Så jag vill samtidigt tacka alla i tråden för era engagemang och att ni bryr er.

Otroulig
2015-01-14 08:34
#38

Älvan ". Jag blir ledsen när du och andra ignorerar och inte erkänner min funktionsnedsättning" Är det verkligen sant att vi ignorerar din funktionsnedsättning? Varför är det viktigt, vad är det du vill ha?

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

SHIAWASE
2015-01-14 08:38
#39

Älvan!

Jag har aldrig sagt att utmattningsyndrom inte finns i Japan. Jag har sagt att här finns ALLT, precis som i vilket land som helst. MEN ,, jag är också HELT övertygad om att det finns MER av liknande sjukdomar i länder där skyddsnätet finns,,, Nu tänker jag inte gå inte på det för det är för mig, i det här sammanhanget ointressant. (på denna sajt alltså). Jag behandlar delar av detta i min bok som jag gav ut förra året(finns bara på japanska) ,,,,

Detta menar inte att jag säger att det handlar om DIG, eller att jag förminskar DITT symptom. Jag förstår av vad du har skrivit att du lider? av utmattningssyndrom.

Ingen är har nekat till det heller. Men jag tror att många av oss ( i alla fall jag) här inne, har MEDKÄNSLA men INTE MEDLIDANDE. 

Jag ser det helt enkelt som ett faktum.

Likaså som jag ser på våra karateelever med ADHD, Asberger etc. som ett faktum. Jag behandlar inte någon olika, jag accepterar att det är så som de är som personer, men jag tycker inte synd om någon, känner inte medlidande för någon, eftersom jag vet att vi alla skapar vår verklighet.

Jag är HELT övertygad om att man kan ändra på ALLT om man verkligen tror på det,, det är min totala övertygelse.

Välj fokus helt enkelt. Sluta att söka förståelse från andra. Strunta i om andra inte förstår dig, sluta att söka bekräftelse.

Sök inom dig själv. Det räcker. När du har hittat dig och dig själv, och är förankrad i dig själv, så förändras omgivningen också, den kan inte förändras så länge du förväntar dig att den ska förändras eller så länge som du är "missnöjd" med hur den behandlar dig. Vi kan bara utgå från oss själva.

Vi kan acceptera situationen, förändra, eller göra det bästa av den.

Här får man absolut prata om vad som helst, vi välkomnar ALLA diskussioner, sedan väljer var och en vilka diskussioner man tar del i, personligen tar jag bara del i de som jag känner att jag mår bra av.

Denna diskussion är väldigt viktig, just för att jag ( återigen personligen) vil framhålla vikten av att inse att vi är TOTALT ansvariga för vår egen tillvaro, för att ändra på omgivningen måste man ändra sig själv, INGEN kan göra mig illa, såra mig om jag inte tillåter det. OCH vi kan ändra på oss själva, fysiskt och psykiskt genom att ta kontroll över oss och våra känslor och därmed vår energifrekvens.

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Otroulig
2015-01-14 09:33
#40

Tack Shia. Amen till det.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Älvan
2015-01-14 10:52
#41

Jag konstaterar att vi inte i allt delar samma syn på världen, sjukdomar och LOA. Allt är i sin ordning. Alla skapar som sagt sin egen värld. Därför behöver heller ni inte säga "hur allt är". Jag respekterar er uppfattning. Det ändrar inte faktumet att enligt min uppfattning är ni flera i denna tråd som jag uppfattar världen vilket i detta fallet leder till att jag inte kan känna mig förstådd. Spelar nog inte någon roll hur många gånger jag förklarar. När någon känner sig sårad hör det enligt mitt sätt att se på saken till vanligt hyfs att försöka förstå personen och försöka ställa till rätta. Jag känner inte det just nu. Ni kan givetvis vända på det och säga att så inte är fallet och att det bara är jag som väljer att känna så. Så kan man ju också försvara mobbing och annat. Jag lämnar nu diskussionen. Orkar inte mer denna gång. Jag sänder kärlek, compassion och förlåtelse över situationen. Och jag ber samtliga om förlåtelse. I am, that I am. Ha en fin dag i solen!

Annons:
[Kathja]1
2015-01-14 12:16
#42

Älvan FASTNA kanske var fel ord  - men vad GER det dig att snacka sjukdom? Mig ger det inget. Och jag har aldrig sagt att man inte skadas, du läser in väldigt mycket i dag skriver som inte står där. Det känns som att detta är ett "känsligt" ämne för dig, men det är det inte för mig. Det är bara ett ämne jag inte fattar varför man ska betrakta utifrån sjukdomssymtom. 🤔

Men självklart kan man läka vad som helst med "tanken", det är bara våra egna begränsningar som sätter stopp. Allt är energi och energi kan styras, det är ju vad healing går ut på. Att använda Guds kraft till att återställa något till sitt naturliga tillstånd. 

Just som Shia säger, du ansvara för ALLT och du kan återskapa ALLT.

Livscoachen
2015-01-14 13:09
#43

"Men självklart kan man läka vad som helst med "tanken", det är bara våra egna begränsningar som sätter stopp. Allt är energi och energi kan styras, det är ju vad healing går ut på. Att använda Guds kraft till att återställa något till sitt naturliga tillstånd. "

Så sant 🙂

Älvan
2015-01-14 14:58
#44

Kathja är det på skämt eller? Varför läker inte den personens ben ut som är amputerad? Varför finns det människor med Downs syndrom? Kan inte du gå och säga till dem att de ska läka allting med tanken??? Det är ju ett fullständigt världsarvet sätt att dra detta till absurdum. Menar du verkligen att de personer som saknar armar och ben endast tänker fel. Jag har aldrig hört talas om att någons ben växt ut med rätt tänk. Betyder det att ingen utan ben och armar osv kan tänka rätt? Det är ju miljoner människor. NÅGON måste väl kunna tänka som du? Annars kan jag se en möjlig livslängd för dig Kathja, livstecken och andra som äger det "rätta " tänket. Jag verkar inte tänka rätt för att vistas på denna sajt. Det har ni tydligt klargjort. Jag är ju inte helt boenden att kunna tänka åtminstone på något sätt.

Älvan
2015-01-14 14:59
#45

Livslängd är livsväg. ..

Livscoachen
2015-01-14 15:49
#46

Utgår man ifrån law of attraction som detta forumet handlar om så skapar faktiskt alla tankar allting(  om ni tvivlar se föreläsningen av Gregg braden Divine matrix 3 timmar lång han visar på de experiment som bevisar hur tanken/känslan skapar och hur uråldrig tro vetat det hela tiden)  faktiskt kan jag gå så långt som att jag börjar tro livet är en illusion, den finns bara för vi betraktar den.  Men jag har själv svårt att greppa allt då det är lite nytt för mig.

Mänskligheten har skapat regler och tror på ett sätt som gör att ingen ( vad jag vet om iallafall) kan göra så att ett ben växer ut med tanken. Först måste personen som tappat benet tro och vara övertygad om att det är möjligt, eftersom nästan ingen människa kan tro en sån sak, det är lättare att tro en förkylning går över. För det gör det för alla andra. Jag tycker placebooeffekten är ett fint exempel på hur tanken/känslan skapar, för den bevisar att kroppen kan läka sig själv bara personen verkligen tror det.

Sen när det föds barn med down syndrom, så tror jag att föräldrarna har dragit till sig det genom att ha en lägre "frekvens" en oro över kanske just down syndrome eller oro i livet i allmänt. 

Jag har fått så många bevis på hur jag drar till mig slumpade negativa händelser när jag varit på sämre humör ett tag gentemot vad som händer när humöret varit mer lätt och detta har jag upplevt medvetet under tiden jag lärde mig om law of attraktion och kunde verkligen se att det verkligen är så man drar till sig bra eller dåliga saker ( eller blandade) beroende på vad man skickar ut för signal ut i universum.

Våra tankar påverkar inte bara oss själva utan den kan påverka hela världen, de gjorde ett experiment flera flera gånger där ett visst antal människor samlades och visualiserade fred i ett krigsområde, vid alla experimenttillfällena blev det lugnt och när de slutade tänka på det då blev det som vanligt igen.

Sen tror jag det hade varit annourlunda ifall detta lärdes ut till alla sen de var liten att det var naturligt att veta att tanken är skapande, att man med känslan kan välja något nytt. Då hade nog många kunnat utveckla sin förmåga att använda tankar och kanske hade det varit vardagsmat att kunna få ett ben att växa ut igen då. För även om man inte kan se det med ögat så är allt energi även kroppen. 

Fast jag kan se energin i luften så för mig är det självklart för jag har fått se det men jag är inte medial eller något sånt men energin kan jag se, det var väl när det hände som jag verkligen började förstå att allt är energi med, så tack för jag fick den visdomen❤️

[Kathja]1
2015-01-14 15:49
#47

Ja varför Älvan? 🤔

Du "lyssnar dåligt" tycker jag - eller så skriver jag helt galet så att du inte fattar, oavsett vilket så tolkar du in saker jag aldrig har påstått. 🤪

Inget är rätt eller fel - och balansen handlar om inre-yttre. Det inre är din ande och den bestämde innan du startade detta livet vad du skulle uppleva. Kanske skulle du uppleva saker som innebär att du "behövde" få diabetes, tappa ett ben, vara stressad, skilja dig eller annat. 

Hela grejen att "tänka rätt" som du skriver det handlar (fortfarande) inte om rätt eller fel utan om att hitta balansen, ditt naturliga flöde. DÄR skapar du på HÖG nivå. Där kan du heala vad som helst det är jag helt övertygad om. Men de flesta av oss är kanske lite för mycket "i kroppen" för att lyckas med det. 😉Alltså vi har mänskliga föreställningar som "ligger i vägen" för att det ska lyckas. Det är inte mer med det. Det finns INGET DÖMANDE i det alls, jag vet inte vad som får dig att tolka in det. 🤔

Nu vet jag inte vad "tänka som mig" innebär - men är det att tänka så att ben kan väx ut så har jag svårt att tro att jag kan det. Varför tror du det? Handlar det om min syn, eller mitt tänk, kring skapande-livsväg-healande så är det ganska många som "tänker som mig". 😃

Mandra
2015-01-14 15:51
#48

Alldeles rätt Älvan - man kan inte läka Downs syndrom med tankens kraft. Och skulle någon försöka skulle hela kroppen klappa ihop.

Annons:
Älvan
2015-01-14 16:09
#49

Mandra man måste kunna läka downs syndrom eftersom allt går att läka då allt är energi och vibrationer! Jag fattar inte varför de inte vill läka. Eller har de aldrig hört talas om attraktionen. Antagligen vill de ha downs syndrom och har då valt det. Alla skapar sin värld. ;) :) detta är också en brasklapp som används för att förklara varför attraktionen inte fungerar för allt. Det stämmer ändå inte då man säger att i nuet kan man ändra exakt allt.

Mandra
2015-01-14 16:14
#50

Livscoachen: Ja allting är från början skapat ur en tanke - men det innebär inte att man alltid kan omskapa denna skapelse. Downs syndrom beror alltid på Öde (tidigare liv). Jag säger detta för att just denna sjukdom måste kodas in i själen innan den ens går ner i fostret (mammans ägg). Med mindre än så kan den inte uppstå.

 Det beror inte på att föräldrarna har en dålig dag och låga vibrationer mer konstant.

[Kathja]1
2015-01-14 16:32
#51

Fint att ni är överens. 👍

Mandra
2015-01-14 17:01
#52

Anledningen till att man inte kan läka Downs syndrom är att sjukdomen sitter i precis varje cell i kroppen. Dessa celler bygger sedan upp allting annat i kroppen, organ, blod- och nervbanor, hud, känslor, hormoner, ansiktsdrag, kroppsform mm mm precis allt.

Så för att läka ut det måste man börja om från början, byta ut varenda cell och bygga upp allting på nytt igen. Det låter sig inte göras med mindre än att man först tar helt död på den fysiska kroppen och bygger upp den på nytt.

Det blir lite som att; jag äger en villa, men vill ha ett slott. Jag försöker då, med tankens kraft, förändra villan till ett slott. Skulle det funka tror ni? Nä, inte med mindre än att villan rivs först. Och man bygger nytt från grunden.

Så visst, allting skapas ifrån en tanke till att börja med - men det betyder inte alltid att det går att omskapa sen.

[::Vera::]
2015-01-14 17:10
#53

Jag kan i så fall inte heller tänka rätt eftersom jag inte kan tänka mig till att min bukspottkörtel ska börja producera insulin igen. Min kropp motarbetar sig själv till 100% . Om det gick att tänka sig till en fungerande så skulle inte någon forskning behövas. Det verkar helt galet att så mycket forskning bedrivs om fysiska skador på hjärna eller kropp går att lösa det med tanken. Vi kan använda pengarna till resor och annat kul istället kanske.

Jag kan förstå varför jag fick sjukdomen, pga stress, och för att jag ev. har valt att uppleva just detta. Men det innebär inte att jag är en sämre människa. Och jag vill bli respektfullt bemött för just DÅ kunde jag inte göra annat eller tänka på något annat sätt för att undvika sjukdomens utbrott.

Jag är inte heller fullständigt ande, utan lever i en mänsklig kropp. Däremellan krävs samarbete och mänskliga behov behöver få finnas de med, så länge som jag är en människa. Jag är ande, själ och människa.

Pga min mänsklighet behöver jag förståelse för att det ibland är skitsvårt att t ex acceptera en sjukdom som begränsar.  

Och under tiden jag som mest jobbade med acceptans, hade jag behövt snacka ibland om det som kändes tungt. Ventilera, få krångliga och komplicerade känslor ur sig.  Det är vad vi människor har varandra för; stöd, kärlek och PEPP. Inte för mästrande eller förskjutning av människor som upplever svårigheter. Vi FÅR inte glömma att alla har olika förutsättningar, tro och bakgrund.

Det är inte heller alla som har stort socialt umgänge, nära och kärleksfulla relationer, nära familjemedlemmar etc. Jag är övertygad att det ibland hade kunnat hjälpa mig att skifta från "låg" till "hög" genom att bara få en kram av min partner, eller ha någon brevid som lyssnar en stund. Jag hade inte det, och det var inte bra för mig. Men det är inte konstigt att ni som har detta inte kan förstå hur det är att leva med helt andra förutsättningar er.

Hur kan man bortse att vi är människor som har mänskliga behov? Vi behöver bekräftelse, närhet, gemenskap och uppmärksamhet som människor, ÄVEN om man är bra på att bekräfta sig själv. Vi skulle må skit av att vara ensamma och isolerade en längre period. Men det gäller kanske inte alla.

ollivoll
2015-01-14 17:21
#54

stress, panikångest, depression etc kan vara en följd av tidigare erfarenheter (tidigare liv) som fastnar med oss till detta liv och evt till nästa liv. Men man bestämmer själv när det ska ta stop. Loa tycker jag är ett fungerande koncept och även regression för att få förklarat varför man mår som man mår. Sen tror jag acceptansen att jag är den jag är och jag tillåter det , får bort mycke stress och ångest, och på så sätt göra tillvaron enklare. Kanske inte perfekt, men bättre.

Älvan
2015-01-14 17:48
#55

Vera ollivoll Håller med fullständigt. Jag tex jobbar med övergivenhetskänslor som kommer från detta liv och tidigare då jag faktiskt blivit förskjuten och övergiven. I ett tidigare liv tror jag min släkt offrade mig rituellt pga jag hade krafter och var "för ljus". Jag har blivit utsatt för förbannelser. I detta liv har jag blivit mobbad, misshandlad, utstött på olika sätt. Mina föräldrar har när jag var bebis flera gånger övergett mig. Nu har jag även träffat min tvillingflamma och ni kan gissa vad som skett. Sorgen är enorm pga detta mönster mellan mig min tvillingarna familj osv pågått tusentals år. Det som är bra är att jag även här blir "utstött" eller snarare är en oäkta LOA troende enligt vissa av medlemmarna här på iFokus . Det hjälper att påminna mig om mitt arv. Jag lever inte mitt liv för att hela tiden dansa på rosa moln som en del har som livsmål . Om man lyssnar på Hicks verkar det vara målet att leva i en evighetsorgasm. Jag tycker inte det är viktigt. Esters man dog av cancer så det var hur bra deras metod funkade. Jag tackar er för att jag idag inte kände mig bemött med nyfikenhet och compassion. Att mötas av fördömande pga mina åsikter är jag ju van vid. Mina åsikter är inte mindre sanna för det. Även om majoriteten här inte delar dem. Helt ok. Så stress orsakas av cellisten. Man kan affirmera hur mycket som helst. De försvinner inte av det. Tyvärr.

Annons:
Älvan
2015-01-14 17:54
#56

Cellsten=cell minnen lite samma grej. Nu stänger jag av autokorrekt …

szirius
2015-01-14 20:08
#57

Jag kan inte se att någon påstått att man kan läka Downs syndrom eller läka ut armar o ben…🤔och att sen spinna vidare på det påståendet, ja det säger ju mer om vad du tänker om andra.Jag känner inte alls igen mig i de påståenden som görs kring  " den allmänna tron härinne". Varför lägga ord i munnen på andra?

Jag delar Mandras tro där, att vissa "tillstånd"  är kodade, ett öde…med det sagt så är det INTE samma sak som att  jag menar att tex en kromosomavvikelse är ett straff -varken för personen eller föräldrarna. Jag tror inte på straff. Tvärtom har jag sett hur familjer kan läka och sammanföras o öppna sina hjärtan när de får ett handikappat barn. Likadant är jag fullt övertygad om att utbrändhet o andra kontraster sker för att något ska utvecklas. Och det är fasen inget dömande!

Du skriver att du inte bemöts av nyfikenhet.  Hur nyfiken har du själv varit på vad vi andra här kan ha för historier o trauman o draman o cellminnen i bagaget? Som kanske faktiskt har förändrats markant. Som man kanske kan bjuda in till, ödmjukt…lyssna på och vilja lära sig av? Jag vet inte…

  Jag trodde ju att vi ALLA här är nyfikna på livets olika vägar…och att vi kan diskutera det sansat o kanske dela med sig av sina erfarenheter…jag känner dock att jag drar mig tillbaks och knappt  vill dela med mig av stora LÄKNINGAR som skett i min kropp som läkarna sagt varit kroniska sjukdomar!! Så jag känner att jag faktiskt HAR nåt på mina fötter. Jag dravlar inte. Jag gillar inte att få kastat på mig att jag lever i en naiv rosa bubbelvärld. Ja, jag har också gränser och nu känner jag mig lite upprörd över alla hårda ord här! Back off lite!

Jag är lyhörd, jag anser mig vara lyhörd, jag försöker lyfta fram de delar i era inlägg som jag blir nyfiken av.

Vi tycker inte alltid lika, så att packa ihop oss på den här sajten som en röst är långt ifrån korrekt Älvan.

Jag är intresserad av skuggarbete, av att först förstå för att kunna förändra. Och jag känner mig ypperligt accepterad för mina tankar om det här, även om tex Shia har ett HELT annat förhållningssätt till detta.

Intressant att många helt plötsligt inte ger ett jota för tankens kraft…tanken är ju bara en liten del av hela fröt, manifestationfödelsen, den riktande energin…för mig kan man ju tex ändra vanor utifrån ändrade tankar…som att tex börja äta mer hälsosamt o sluta stressa ( obs skämt det sista) , vilket kan leda till att man läker en sjukdom. Om ni inte tror att ni kan läka många sjukdomar, vad tror ni då på? Om jag släpper hela skuld o skambiten - o ilskbiten om vad ANDRA anser, och bara ser att ok, nu funkar inte min kropp - vad kan jag göra för att den ska må bättre…och sen göra det…det SKER ju något i det…

Jag tror på mirakel, jag har sett mirakel, jag har bekanta som varit med om mirakel…och det känns hoppfullt och inspirerande att tro på mirakel, på vår storhet som inkarnerade själar på denna jord, just nu, just här.

Livscoachen
2015-01-14 20:17
#58

Gregg Braden hade hållit på i många många år och han såg live ( vilket går att se på nätet hur de botar cancer live via en skärm  genom tankens kraft för allt går att omskapa) och han fick cancer själv och bad läkaren att ge han 2 veckor så skulle han använda sig av tekniken att bota sig själv genom att se sig själv som hel genom tankens kraft, allt law of attraction förespråkar om. Så nog kan man alltid läka sin kropp om man kommer på hur man ska göra, för allt är energi och det finns alltid nya möjligheter på en annan energinivå än den man har precis just nu. 

Man skapar sin egen värld, men sen vet jag inget om tidigare liv eller ifall de kan påverka livet som är, jag tycker man här och nu kan välja att få ett bättre liv om man väljer det. Det man skickar ut får man tillbaka, ett klassisk ordspråk som handlar precis om law of attraction

retep
2015-01-14 20:22
#59

Tänker att stress mer eller mindre handlar om ett förhållningssätt, om hur jag förhåller mig till olika situationer och omständigheter jag kan befinna mig i.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Livscoachen
2015-01-14 20:33
#60

Hade inte läst ditt zirius, som vanligt hade jag inte laddat om sidan och skrev mitt

Men jag håller med jag accepterar ifall alla tycker olika och jag håller med dig om skuggarbete med som du kallar det. Det tror jag med på att det är ett bra sätt att släppa saker som behövs

szirius
2015-01-14 20:34
#61

Kopierar från det jag skrev i #12 , för skulle vilja höra andras tankar kring detta: 

Nya tankar dyker upp…kring det här att anses vara "stresskänslig"…som jag mer och mer upplever som snarare en sund utveckling hos mig själv. Jag undviker numera högljudda actionfilmer, jag ser till att storhandla på tider då det är lite folk, jag överbokar aldrig mina dagar utan ser till att ha tid för mig själv osv osv. Och jag vill inte se mig som stresskänslig, utan att jag anser mig bara vara  sund och LYSSNAR på vad jag mår bra av, just så att jag slipper känna stress! Att tåla stress..vad betyder det egentligen? 

Och för att knyta an till Retep i #59, så är jag ju samtidigt mindre "stresskänslig" i andra sammanhang, jag förhåller mig som sagt annorlunda numera till livets happenings, följer med mer, har mindre motstånd, större acceptans och tillit…

[::Vera::]
2015-01-14 23:17
#62

Jag kan se en väldigt olycklig Älva… Men som jag vet kan känna sig glad igen. #57 Jag tror på tankens kraft!… Men jag har aldrig hört talas om någon som genom den har botat diabetes typ 1. Typ 2 skiljer sig ifrån typ 1. Typ 1 utbryter inte pga kost eller övervikt, komplikationer förr eller senare, egen produktion av insulin upphör snabbt helt och hållet. 90% av diabetes i sverige är typ två och den går många gånger behandlas med ändrad livsstil och ev tabletter som läkemedel. Men det är absolut jättebra att förändra sin "livsstil" och bli helt frisk från typ 2!!! Där har tanken en stor påverkanskraft tror jag eftersom den positiva effekten av ändrad livsstil, träning och kost ger tydligt resultat, vilket ger ännu mer motivation kan jag tänka. …Om någon vet någon som blivit botad typ 1 skulle jag bli överlycklig. Jag vill bli frisk så så mycket!! Ändrad livsstil hjälper föga för mig. #61 Att säga att man tål stress är att säga att man tillåter övergrepp på sig själv. Inte bra!

Annons:
SHIAWASE
2015-01-14 23:19
#63

God morgon på er!!!

Oj vad det har skrivits här… har inte så mycket att tillägga, har ju klargjort mitt tänkande!

Vill bara säga till dig Älvan,,, att INGEN härinne har "uteslutit" dig eller på något sätt antytt att du "inte hör hemma här".

Det är en TOTAL misstolkning från din sidan. Det fungerar inte så här inne nämligen!

ALLA är välkomna ,,,, sedan att vi har olika tänkande när det gäller just detta med sjukdomar, det är ju en HELT annan sak!

Som jag sagt tidigare, MEDKÄNSLA  finns här för fullt! MEDLIDANDE är något som inte finns i mitt vokabulär.

Vi är andliga varelser som just nu  har en fysisk upplevelse. I den fysiska upplevelsen ingår många händelser. SJukdomar också.

VI kan välja att se sjukdomar som något "hemskt" ett "straff" etc. eller som en vägvisare.  Vi vill expandera, därför väljer många att födas med ett handikapp, utan armar och ben etc.  Varför ska man behöva "tänka bort" det? Det är ju en erfarenhet som vi har önskat ,,,,,

För mig är det viktigaste FÖRHÅLLNINGSSÄTTET till den situation som jag har skapat!!!

Ha en finfin dag på er! (eller natt för er!)

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Mandra
2015-01-15 05:24
#64

#56 av: Älvan

Cellsten=cell minnen lite samma grej.

Nej, Älvan, du har missförstått mig. Det handlar inte om cellminnen. Det är en kromosomavvikelse (rent fysisk skada) i varenda cell i kroppen. Och eftersom cellerna bygger upp allt annat, så är precis hela kroppen skadad - skapad annorlunda - vilket medför att ska man bota det måste precis hela kroppen omskapas från minsta cell. Ok?

Mandra
2015-01-15 05:32
#65

#57 av: szirius

"Jag delar Mandras tro där, att vissa "tillstånd"  är kodade, ett öde…med det sagt så är det INTE samma sak som att  jag menar att tex en kromosomavvikelse är ett straff -varken för personen eller föräldrarna. Jag tror inte på straff. Tvärtom har jag sett hur familjer kan läka och sammanföras o öppna sina hjärtan när de får ett handikappat barn. Likadant är jag fullt övertygad om att utbrändhet o andra kontraster sker för att något ska utvecklas."

Absolut. Blir lite ledsen när det talas om sjukdomar och lägre vibrationer/negativitet i samma meningar. Det är faktiskt så att många människor med hög andlig utveckling själva väljer att gå ner i ett visst jordeliv med väldigt mkt i bagaget (sjukdomar, besvär mm), dvs väldigt mkt karma - därför att dom vet att om dom lyckas lösa alla dessa karmaläxor så kommer dom att utvecklas mkt mer än om de bara tog på sig lite.

Så - absolut- ALLA problem är till för växande - så att tala om dem i nedsättande ordalag är inte särskilt smart. :)

SHIAWASE
2015-01-15 05:47
#66

Mandra! Din sista mening sammanfattar väl vad vi ALLA tycker härinne. Jag tror inte att det är NÅGON som talar om personer med sjukdomar etc. i nedsättande ordalag. Inte jag i alla fall.  Jag menar precis det du säger, att många av oss väljer (själsmässigt) att födas med funktionsnedsättning, handikapp , etc av något slag,, just för att vi vill expandera. Därför kan man inte prata om sjukdomar som BRA, DÅLIGT, PLUS , MINUS,,,,

Sedan saker som vi drar till oss under vår fysiska upplevelse beror ju också på olika orsaker,, så man kan ju inte samla allt i en förklaring,,,

Men även om vi inte kan förstå hela vår existens, så är det ju ändå så att vi själva skapar vår verklighet, och skapandet börjar med acceptance av vad som är, och acceptans att det är JAG som har skapat min tillvaro och att ingen annan kan skapa något i mitt liv.  Sedan om jag har skapat medvetet eller inte , det är ju en annan sak.

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Mandra
2015-01-15 05:59
#67

Anledningen till att jag vet en hel del om Downs syndrom är att jag haft en lillebror med denna sjukdom (samt att jag jobbat i Omsorgen i 10 år).

Min lillebror, som hette Anders, föddes 1971 och dog 2010. Men under denna tid (knappt 40 år) hann han lösa i princip varenda karmaläxa han kommit hit för att bearbeta.
Han föddes alltså med Downs syndrom (det är alltid medfött) och ett gravt hjäårtfel + en hel del andra besvär (han hade t ex krupp hela barndomen). På den tiden var inte vården lika utvecklad som nu. Inte heller synen på förståndshandikappade naturligtvis.
Men han var envis och slogs hela sitt liv för det han ville ha - ett liv så likt en frisk människas som möjligt. Detta var alltid hans mål.
Det var meningen att man skulle operera hans hjärta - men det blev inte av (fanns inte med i Ödet helt enkelt).
Det funkar tydligen som så att under tidiga barndomen utvecklar hjärta och lungor ett väldigt intimt samarbete - en slags symbios. Detta brukar inte vara klart förrän vid 7 års ålder och man måste operera innan det är klart.
När han var 5 tänkte man operera - men då var redan denna symbios i honom färdig - så det blev för sent.
På den tiden gick inte såna här barn i vanligt dagis eller i vanlig skola. Men han slogs för att få göra detta - och vann - båda slagen. :)

Han hade också svåra problem med att tala (återkommer till det), men lärde sig läsa och skriva. Det var inget fysiskt fel på hans hals/stämband som gjorde att han inte kunde tala - men han vägrade. Så istället fick han lära sig teckenspråk och det lärde han sig snabbt som en iller. :)
Han pratade lite grand, med stor möda, men man förstod det mesta, med lite ansträngning, om man kände honom väl.

Han var uppvuxen i Stockholm, men fick vid 8 års ålder flytta till Sörmland (där även jag bodde då). Han förlorade också sin biologiska pappa vid denna tid (föräldrarna skildes), vilket var en väldigt stor sorg för honom. Familj och släkt var väldigt viktigt för honom.
Han fortsatte att utvecklas, hade väldigt mkt för sig på fritiden. Han lärde sig rida och spela innebandy och han älskade att dansa och var mkt ute med Omsorgen och dansade på helgerna.

När han kom upp i tonåren flyttade han delvis in i ett slags omsorgsboende inne i stan. Det var för trist ute hos morsan och styvpappan, som bodde på landet, tyckte han.
När han var lite över 20 år blev det ytterligare en flytt, vilket tog honom väldigt hårt - men han kämpade på - mkt mer än vi någonsin anade. :)
Forts.

Mandra
2015-01-15 06:28
#68

Han flyttade nu till en kommun mer norrut - där Omsorgen var väldigt dåligt utbyggd (har vi förstått i efterhand). Här fanns i princip inga av de rättigheter för förståndshandikappade som då fanns söderöver. Det skulle inte gås i integrerade skolor, inte bos självständigt, inte nödvändigtvis ordnas något jobb och absolut ingen ordnad fritid.
Och det var nu han satte igång och slåss på allvar - trots tilltagande ohälsa. Han var ju van vid allt detta och skulle minsann se till att få det han var van vid - trots att han hamnat i "stenåldern".
Och han lyckades faktiskt.
Han fick ett jobb, inom Omsorgen, men ändå.
Han fixade egen bostad (med Omsorgspersonal som kom dit och hjälpte honom lite - men inget anstaltsboende).
Så småningom gifte han sig och såg till att de fick bo ihop (inte helt självklart - särskilt inte här uppe).

Anders var en väldigt vänlig själ och mkt mån om andra människor - därför ville han göra något mer påtagligt för andra - så han började engagera sig politiskt. Och till sist fick han faktiskt en valbar plats till kommunen i ett parti här uppe, De ni! :)
Han var en välkänd profil och väldigt omtyckt i den mindre stad han bodde i.

Han fick också igång fritidsverksamheten för omsorgstagarna här uppe.

Det enda han drömde om som han inte lyckades uppnå var att få barn (människor med Downs syndrom är sterila) och att ta körkort (fick inte pga det grava hjärtfelet).

Plus då att han kämpade alltmer med sin hälsa.

Jag hoppar över det och går rakt på vad som hände på hans begravning och som kom som en total överraskning för oss, hans familj. Vi hade inget riktigt grepp om vad han betytt egentligen.

Kyrkan var välfylld - mkt folk från Omsorgen, både personal och omsorgstagare. Likadant var det på mottagningen efteråt.
Det var också många som höll tal. Och det som sas av personalen på Omsorgen förbluffade oss, familjen.
En person, personal, ställde sig upp och började tala om hur mkt de skulle sakna Anders och hur mkt han betytt för andra förståndshandikappade…han började med:

…vi vill aldrig tillbaks till massgravarnas tid 1)…Anders vänner stämde in i talet och ropade "inga mer massgravar" 2)…han fortsatte att tala…det var ett långt tal…och "inga mer massgravar" hela tiden från "publiken"…i sitt tal berättade han hur han (och alla andra där höll  tydligen med) att Anders - helt och hållet själv, "släpat" hela Omsorgen här upp - från massgravarnas tid (stenåldern) och till ett modernt förhållningssätt och en modern/mänsklig tillvaro för de förståndshandikappade…och alla stämde in…"inga mer massgravar".

De jämförde alltså hans insats med att dra ur hela Omsorgen här uppe ifrån "massgravsmentaliteten" som rått innan han flyttade hit till en mänsklig tillvaro för Omsorgstagarna.

Detta var väldigt mäktigt, som ni nog förstår. Jag har svårt att förstå det än idag. :)

 1)Jag kände inte till detta så jag visste inte vad han pratade om - men det visade sig att man begravde utvecklingsstörda i massgravar lång in på 1900-talet och det var detta han anspelade på.
2) Ungefär som No- more-burning-times, om ni känner till det uttrycket.

Mandra
2015-01-15 06:29
#69

Snacka om att göra det bästa av sitt liv och lösa sin karma med råge! :)
Det går, trots svåra omständigheter.

Annons:
SHIAWASE
2015-01-15 07:40
#70

Wow! Mandra,,, vilken fin berättelse, har heller aldrig hört talas om massgravar,,

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

[Kathja]1
2015-01-15 08:23
#71

Tack Madra för att du delar med dig av din brors berättelse! Det där var just vad jag menade, vi väljer vår livsväg innan vi startar våra liv och har saker som ska göras och utifrån det gör vi våra val i livet.  ❤️

Mandra
2015-01-15 09:13
#72

Jag kan också berätta att jag reste i hans tidigare liv för att hitta orsaken till hans sjukdom. Det visade sig att han inte inkarnerat på över 400 år. Då levde han i Sverige och var en slags ridande kurir under Dackefejden.

Såna här ridande kurirer red med hemligheter (sånt som inte fienden skulle få reda på). Han tillfångatogs och torterades svårt och länge för att de skulle få ur honom dessa hemligheter (vilket de inte fick).
Men det här var oerhört plågsamt för honom och han hade inte orkat inkarnera igen på så länge.

Jag tror också att hans ovilja mot att tala kom ur detta (han kunde ju egentligen). Han FICK helt enkelt inte tala då - och det här satt nog kvar i hans undermedvetna.

[Torahzen]
2015-01-15 09:21
#73

Fascinerande berättelse, tack för att du delar med dig. 🌺

ollivoll
2015-01-15 10:37
#74

Mandra, 👍🌹

szirius
2015-01-15 14:09
#75

Tack för att du delar Mandra! Stark berättelse✨

szirius
2015-01-15 14:37
#76

#55 _Esters man dog av cancer så det var hur bra deras metod funkade.
_

Alltså, jag förstår inte alls vad du egentlgien tror på Älvan…här säger du ju emot dig själv. Det verkar ju som att det är DU som har åsikten nu att cancer är något dåligt, att sjukdomar får man som ett straff eller liknande…# för se hur bra deras metod funkade"…..då går du ju ifrån hela synen om att vi alla väljer det som EXPANDERAR oss. Vilket också Abe säger! Jerry hade ju uppenbarligen ett behov att gå igenom den processen…gör det honom till en mindre upplyst människa?

Annons:
Mandra
2015-01-15 15:44
#77

Märkligt vad man kan läsa in olika saker i texter. :) Får inte alls känslan av att hon tycker att cancern är något dåligt. det är ju metoden hon kritiserar - det är den som är dålig (inte tillräcklig). Det är vad jag ser i texten. :)

[Kathja]1
2015-01-15 16:13
#78

"Om man lyssnar på Hicks verkar det vara målet att leva i en evighetsorgasm. Jag tycker inte det är viktigt. Esters man dog av cancer så det var hur bra deras metod funkade."

Om metoden inte är "bra" och man lyfter fram cancer som resultat av denna metod är det allt lätt att tolka det som att cancer inte är "bra"… 🤔

Men strunt samma! Vi tycker olika och ser saker olika. Tänk vad trist det skulle vara annars? 😉

Mandra
2015-01-15 16:32
#79

Tycker jag inte - jag tolkar det som att metoden inte är bra eftersom den inte botade cancern. men strunt samma. Hela diskussionen startade väl med att flera uttryckte att man kan bota och skapa precis allt med LOA. Det var ju de hon ville påvisa att hon inte trodde på.

Jag tror inte på det heller. Ibland är det faktiskt meningen att man ska dö vid en viss tidpunkt och något sätt måste man ju dö av.
Tror kanske att om man är fullt Upplyst så kan man nog välja att bara somna in, men de flesta är ju inte det. :)

Själv har jag upptäckt att vid en viss tidpunkt före ett dödsfall (av sjukdom, inte plötsliga olyckor och så) så inträder något som jag har valt att kalla för "dödsprocessen". När den sätter in så är det omöjligt att ändra på utgången. Ingen healing biter längre och ingen LOA heller. Det här kan infalla flera år innan döden och ibland mycket kortare. Men när den infaller funkar inget längre.

När det gäller min bror inträffade detta 2-3 år innan han dog. Innan dess funkade den healing han fick av mig väldigt bra - efter funkade den inte alls. Har sett det en del andra gånger också.

[Kathja]1
2015-01-15 16:45
#80

Men det finns väl människor som inte är "helt upplysta" som bara väljer att dö? Min mans mormor valde absolut att gå över bara för att hon ville. 

Självklart "biter inte "healing när det är dags att gå vidare för då finns det ingen önskan att bli hel, eller leva vidare. Allt utgår ju ifrån vår inre önskan och har min själ valt en väg som tex din brors så kan ingen healing i världen ändra det för det skulle ju gå emot den egna önskan.  🤔

Livscoachen
2015-01-15 16:46
#81

Jag tror helt enkelt det är mänskligt, alla människor dör en dag det är inget man kommer ifrån, det är livets gång. Sen kanske hans inre jag kände han var klar på jorden för denna gången, för cancer går bota med tanken med. Gregg Braden som jag känt jag varit tvungen att lyfta fram ett par gånger gjorde det på sig själv läkte cancern. Genom att känna känslan som att cancern redan var borta, så gjorde han i två veckor gick åter till läkaren och cancern var borta! Men han kanske kände han inte var klar med att leva heller och kanske det fick han att växa ännu mera genom att se att metoden fungerade på han själv med, när det var en sån "stor" sak som att läka cancer. Stor säger jag bara för de flesta tänker i sådana termer, men egentligen kan man själv avgöra vad som är stort eller litet, sin egna övertygelse om 10 000kr är mycket eller om 100 000kr är litet det är ens egna uppfattning som skapar vad man får, kanske i samband med vad man innerst inne vill med, jag tror inte alla har samma mål med livet. Lyssna på sin innersta röst är nog bra att öva upp för att hitta den  rätta vägen i livet och då tror jag man hittar den där glädjen över livet som faktiskt gör att man känner sig mer glad än icke glad. Det positiva tar över då helt övertygad om det iallafall 👍Även fast ingen såklart kan vara som en glad robot 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet. Men hitta balansen, sova bra på nätterna, äta bra och bara må gott. Balans är viktigt och respektera varandra genom att tillåta varandras olikheter.

Det är så jag tänker och känner, och sen om andra inte tar till sig sånt jag tror på då är det helt okej för mig det med 🙂

Livscoachen
2015-01-15 16:51
#82

Än en gång, har jag börjat manifestera detta med att missa läsa inlägg innan mitt är utlagt. Så hade inte läst de två sista, hade inte laddat om.

Det är ännu ett bevis på hur law of attraktion fungerar, jag har lagt ner fokus på det varje gång och sagt det öppet och nu händer det ofta för mig. Så fungerar lagen😃

retep
2015-01-15 19:10
#83

Bra då, när vi vet att vad det betyder för våra föreställningar och önskningar, att de alltid är i samspel med Lagen. Vet att det är Lagen som som avgör när och vilka önskningar som manifesteras. Våra …riktiga…önskningar fins redan till i vårt Karma och inget blir till utan Karma, utan handlande. Också i detta är stress den stora boven!

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Annons:
Mandra
2015-01-15 23:08
#84

#80 av: Kathja

Men det finns väl människor som inte är "helt upplysta" som bara väljer att dö? Min mans mormor valde absolut att gå över bara för att hon ville. 

Intressant - hur gjorde hon då?

Vad gäller min bror så var det inte hans medvetna önskan att dö. han ville leva längre. Så det var inte riktigt vad jag menade i det jag skrev. samtliga de människor jag sett detta hända på har inte velat dö.

Mandra
2015-01-15 23:11
#85

#81 av: Livscoachen

Jag tror absolut att man kan bota cancer med tankens hjälp - det finns det väl åtskilliga ex på. Så när det gäller Hicks var det dax helt enkelt.

Men, som jag sagt - det går inte att bota allt (t ex inte Downs).

[Kathja]1
2015-01-15 23:18
#86

#85 Ja du exakt hur hon gjorde vet jag inte, annat än att hon sa att "nu vill jag inte leva längre" och veckan efter var hon död. 🤔

#85 Hur vet man skillnaden på att inte kunna för att det bara inte går rent fysisk och att det inte går därför att själen vill något annat (som när det ingår i själskontraktet)? 🤔

[::Vera::]
2015-01-15 23:56
#87

Mandra. Tack för dina inlägg här i tråden!

Jag funderade idag precis på samma fråga som Kathja i #86 har? 

Men (!) så tänkte jag ikväll att om nu allt som sker har en mening (För mig betyder det att själen vill uppleva just precis allt det som finns och har funnits i mitt liv). Det skrivs ofta att allt har en mening. Varför ska man försöka ändra på något alls med hjälp av tanken i så fall?

Detta leder till tanken att allt som sker enbart har en mening när man är i kontakt med själen? Och om jag inte har det, att det är då jag behöver ta hjälp av tankens kraft.

Detta blev komplicerat och förvirrat för mig. :(

Älvan
2015-01-16 00:06
#88

#87 Jag håller med. Om allt sker av en mening kan man lika gärna lägga sig på soffan och aldrig göra någonting. Om man då kan känna att ske Guds vilja och ha tillit räcker det väl? Och möjligen försöka ha kontakt med sin själ. Men även om man inte har någon kontakt med själen är väl just det en mening.

Mandra
2015-01-16 00:15
#89

#86 av: Kathja

#85 Ja du exakt hur hon gjorde vet jag inte, annat än att hon sa att "nu vill jag inte leva längre" och veckan efter var hon död.

Ok, men led hon av någon sjukdom? Var hon gammal?Ja ganska gammal var hon väl, då hon var mormor. Och då finns en ålderdomssvaghet i bakgrunden som gör detta möjligt. Det är inte helt ovanligt att människor som ändå närmar sig döden klarar detta.

Jag uttryckte mig kanske lite otydligt. Vad jag menade var att en fullt frisk 20-åring inte bara kan gå och lägga sig i sängen och vilja dö och vara död nästa morgon. För att det ska ske måste personen vara upplyst.

[::Vera::]
2015-01-16 00:32
#90

Kan det vara så att det är som så att det är meningen, att inte ha kontrakt med själen, anden, universum? Acceptans för allt är det enda som behövs? Hur skulle världen/mänskligheten se ut då? Mycket förvirrande.

Annons:
Mandra
2015-01-16 03:31
#91

Det är en väldigt komplex och komplicerad fråga detta om vi kan styra, om ödet styr helt mm. Det är både ock och dessutom beror det på. :) Bra svar va? Nä, orkar inte just nu, får berätta om min syn på detta när jag är lite piggare. Men en sak är säker - ingenting är antingen eller i den här världen. :)

[Kathja]1
2015-01-16 07:51
#92

#89 Hon var väl strax över sjuttio, hennes man dog och då ville hon inte leva mer. Självklart borde det ta lite längre tid att "självdö" när man är ung. Men varför skulle det inte gå? Är det dags så är det oavsett vilken väg du väljer tänker jag.

Mandra
2015-01-16 08:22
#93

Katja: Förtydligar igen. När det INTE är dax. Att dö av egen fri vilja när det INTE är dax kräver helt enkelt ett väldigt högt utvecklat medvetande för att det ska gå. Har med mängden personlig kraft/makt att göra.

[Kathja]1
2015-01-16 08:49
#94

DET förstod jag, men du skrev att de bara är de upplysta som kan bestämma sig för att dö och sedan dö, men hur vet du att det är så? Kan det inte vara som så att det är dags även för dem? 🤔

retep
2015-01-16 09:42
#95

Tänker att innan man är upplyst så är det Karma och Lagen som avgör när man skall lämna jordelivet. Som upplyst väljer man inte att dö, men får veta när det är tid att lämna Jorden och det fysiska livet.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Mandra
2015-01-16 11:17
#96

Jag ger upp.

[Kathja]1
2015-01-16 11:59
#97

För att du inte kan förklara hur du vet? Helt okej, kan man inte så kan man inte. Men säger du att du vet så får du nog räkna med att du får frågor kring "hur" och "varför". Precis som du frågar oss när det är något du inte förstår, eller håller med om.

Annons:
szirius
2015-01-16 12:45
#98

Inte lätt att formulera hur man tänker i denna fråga…😉jag ser det som ett både och, absolut. Och att det beror på😃. Kanske är detta en slags " på spetsen" av mkt kring våra motstånd i våra inkarnationer…🤔…kommer att tänka på bönen " hjälp mig förändra det jag kan och acceptera det jag inte kan förändra".

..vissa saker kan vi  inte förändra ifall det finns ett tydligt högre syfte med den lärdomen…andra saker är att lärdomen just ska vara att vi ska se vår egen kraft i vår skapelse och förändra vår situation…🤪 ujuj, virrigt o flummigt det lät, men så tror jag. Så många aspekter att se till. 

#84  Kanske vi ser det likadant, eller inte…så jag ställer några frågor för att få det klarare hur du  menar:

Vad gäller min bror så var det inte hans medvetna önskan att dö. han ville leva längre. Så det var inte riktigt vad jag menade i det jag skrev. samtliga de människor jag sett detta hända på har inte velat dö.

vilken del av personen pratar du då om?  För du nämner att han inte MEDVETET ville dö. Jag ser det som att man inte KAN dö om man inte släpper…i dödsögonblicket har alla släppt…..all död är i själva dödsögonblicket "självmord" dvs man har på ett plan bestämt sig för att släppa sin fysiska kropp. Sen är det kanske inte alltid det medvetna planet…det har jag ingen kunskap om..men jag har en tydlig känsla att det ändå sker medvetet på NÅGOT plan…själen kanske?

 #93 Jag är övertygad om att man ALDRIG kan dö "innan det är dags". Det är alltid dags när man dör. Oavsett om det är pga karma eller fri vilja. Man är där man är i sin utveckling. Så döden sker när den ska ske.  Jag räknar in självmord här med.  (Jag har ganska extrema tankar vad gäller självmord…det är inte laddat för mig öht. )

Mandra
2015-01-16 12:49
#99

Jadu Katja…det finns beskrivet i gamla heliga skrifter…såsom Den tibetanska Dödsboken t.ex. Nöjd.

F.ö. drar jag aldrig upp något som jag inte kan förklara.

För att dö - som det beskrivs i t ex Den tibetanska dödsboken, dvs utan sjukdom, utan att vara gammal, utan att det egentligen är dax - så krävs en oerhörd mängd energi/personlig makt/kraft/andlig utvecklingsnivå - alla dessa 4 saker är liktydiga - en mängd som man inte har om man inte är upplyst.

Och jag vet att detta är sant för jag har en stor erfarenhet av vilket mått av personlig makt som krävs för att utföra saker och ting.

Vilket jag redan sagt. Det är inte jag som inte kan förklara - det är ni som krånglar till det med "att det var nog dax ivf" och liknande.

szirius
2015-01-16 12:50
#100

Jag minns inte var jag läst det, men det handlar  om ett äldre par som bestämde sig för att de levt färdigt, deras kroppar var skruttiga och orkeslösa och de var helt enkelt nöjda med vad livet givit dem. Så de tog farväl av barn och barnbarn, låste sin dörr o slutade äta och dricka. De låg döda bredvid varandra i sängen när man fann dem senare. Var de upplysta eller räknas det som självmord? Det kan vi nog inte svara på. Det var ju en medveten handling att inte vilja leva längre…jag tycker iaf att det är en väldigt fin berättelse, även att barnen accepterade deras önskan….så skulle jag gärna dö.

Mandra
2015-01-16 12:59
#101

När man är fullt upplyst är man inte längre bunden av några "dax" - man har gått ur all karma och är inte bunden av detta alls. Man bestämmer helt själv.

Det du beskriver i 100 szirius är självmord - men självmord kan vara ett sett att avsluta när det är dax. eller så börjar man utveckla sjukdomar eller sörjer ihjäl sig eller drar till sig en olycka.
Men att de var tvungna att svälta sig betyder ivf att de inte var fullt upplysta.

Mandra
2015-01-16 13:01
#102

#95 av: retep

Tänker att innan man är upplyst så är det Karma och Lagen som avgör när man skall lämna jordelivet. Som upplyst väljer man inte att dö, men får veta när det är tid att lämna Jorden och det fysiska livet.

Veta av vem? Om det är någon/något annat som bestämmer så är du ju fortfarande bunden av karma och lagar.

Mandra
2015-01-16 13:10
#103

84  Kanske vi ser det likadant, eller inte…så jag ställer några frågor för att få det klarare hur du  menar: 

Vad gäller min bror så var det inte hans medvetna önskan att dö. han ville leva längre. Så det var inte riktigt vad jag menade i det jag skrev. samtliga de människor jag sett detta hända på har inte velat dö.

vilken del av personen pratar du då om?  För du nämner att han inte MEDVETET ville dö. Jag ser det som att man inte KAN dö om man inte släpper…i dödsögonblicket har alla släppt…..all död är i själva dödsögonblicket "självmord" dvs man har på ett plan bestämt sig för att släppa sin fysiska kropp. Sen är det kanske inte alltid det medvetna planet…det har jag ingen kunskap om..men jag har en tydlig känsla att det ändå sker medvetet på NÅGOT plan…själen kanske? 

Det medvetna = det man är medveten om 
Det undermedvetna = det man inte är medveten om

alltså, medvetna betyder här det han upplevde, tyckte och tänkte i sina vanliga vakna tankar och känslor. I dem ville han inte dö. Jag vet inte vad han kände i själva dödsögonblicket (ingen var där då) - men två dagar tidigare uttryckte han önskan att leva vidare och planerade för sitt 40 års kalas som skulle bli året efter.

Ja, på något plan är man medveten om när man dör och släpper förmodligen taget självmant. Min lillebror la sig i sängen, somnade och somnade sedan in helt.

Mandra
2015-01-16 13:13
#104

Det var alltså väldigt lugnt och fridfullt förmodligen.
Om/när människor gör motstånd går det inte alls så lugnt till. Att många kämpar emot kanske är ett tecken på att de faktiskt inte ger efter, inte ens i slutsekunden. jag vet inte - har aldrig tänkt på saken.

Annons:
[Kathja]1
2015-01-16 13:38
#105

#99  Då frågar jag samma sak igen men med lite andra ord… HUR vet man att dessa upplysta människor som VALDE att gå emot sin ande faktiskt gjorde det? 

"Och jag vet att detta är sant för jag har en stor erfarenhet av vilket mått av personlig makt som krävs för att utföra saker och ting." - Menar du med detta att du har suttit med en högt upplyst person när denne valde att dö, emot sin andes vilja? Varför gör man det? Inte sitter med, utan väljer att gå emot sin andes vilja, om man nu är så upplyst så har man väl kommit förbi det mänskliga att "bry sig" om men lever eller ej. Man gör det man gör för att det är vad man har som uppgift att göra - inte för att man vill, eller inte vill. Lite som Jesus.

#101 Nu såg jag att du här skrev "När man är fullt upplyst är man inte längre bunden av några "dax" - man har gått ur all karma och är inte bunden av detta alls. Man bestämmer helt själv."  Är det som så då handlar det ju om något helt annat än det vi talar om. Då MÅSTE man ju välja när man vill dö, eftersom anden/karma inte kan säga att det är dax. 🤔

NU blev det snurrigt för mig! Vilket gäller? 🤪

Mandra
2015-01-16 14:12
#106

#101 Nu såg jag att du här skrev "När man är fullt upplyst är man inte längre bunden av några "dax" - man har gått ur all karma och är inte bunden av detta alls. Man bestämmer helt själv."  Är det som så då handlar det ju om något helt annat än det vi talar om. Då MÅSTE man ju välja när man vill dö, eftersom anden/karma inte kan säga att det är dax. Funderar

NU blev det snurrigt för mig! Vilket gäller?

Har inte funderat på det - men det blir nog slutsatsen ja. Är man fullt upplyst så måste man nog välja själv.

Ja det blir snurrigt därför att man gärna vill tro att saker och ting är antingen eller (människan funkar gärna så) - men det är både ock.

"Man gör det man gör för att det är vad man har som uppgift att göra - inte för att man vill, eller inte vill. Lite som Jesus."

Ingen människa går ner i kött (inkarnerar) bara för att de har en uppgift att göra (åt andra) - alla har även ett personligt karma - så även Jesus. När man inte har något karma alls kvar att bearbeta, så uppgår man i Ljuset igen och kan inte inkarnera längre (som den själ man var precis innan man blev ett med Källan igen).

szirius
2015-01-16 14:24
#107

#104 jag har suttit vid dödsbäddar, och har vänner inom vården som suttit vid många dödsbäddar,  och den sista sucken har ALLTID varit fridfull, oavsett om de ibland haft mkt ångest timmarna innan….de har även sagt att man ofta kan uppleva som en total klarhet i deras ögon precis innan de lämnar kroppen…

Låter logiskt, att man måste välja sin död själv när man är fullt upplyst…

Kan man som fullt upplyst inte VÄLJA att inkarnera då? Är det en omöjlighet att vandra på jorden som upplyst, om man valt det av fri vilja?

Mandra
2015-01-16 14:34
#108

Enligt de läror som jag är anhängare av finns det fler Upplysningar. Den man talar om i andra religioner är bara den första. Från den kan man inkarnera, ja. Och från alla andra också, utom när man kommit igenom den sista - då återgår man till Källan.

[Kathja]1
2015-01-16 15:19
#109

Jag släpper detta nu tror jag. Dina läror är inte mina läror Mandra. Din sanning är inte bättre än min. Vi kan enas om att vi tror olika.

retep
2015-01-16 15:31
#110

När man som upplyst väljer själv, då väljer man utifrån  den medvetenhet, den kontakt man har med Källan.

 Men eftersom du lever som upplyst i en fysisk personlighet, så är du fortfarande bunden till den. Därför kan  Källan eller Universum låta dig veta när det är dax genom att någon får lämna dig bud om det.

Därefter eller därmed kan den upplyste välja att gå upp i ljuset eller Maha Samadhi

Så kanske kan man se det som att det sker i ett samspel med Alltet, Med Källan och Ljuset. Att det är ett medvetet val eftersom du som upplyst är Det!

Menar också att det finns flera plan av upplysning eller medvetandenivåer.

Källan är Källan, Ljuset är Ljuset men de har olika djup, olika ljusstyrka, allt utifrån medvetenhet,  medvetandenivå.

Inte sannolikt att man alls inkarnerar igen från någon upplysningsnivå, om det inte är i något speciellt syfte.

Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Upp till toppen
Annons: