Jag gräver ner skuld och skamkänslor. Och jag gräver ner den del/det i mig som bryr sig om vad alla andra tycker och tänker om mig och dömandet av mig själv.

Bra tråd Kathja 👍

Nu stoppar jag ner den många år lång konflikten med barnens pappa. Alla hans anklagelser och påhopp. Alla hans förödmjukande tilltal. All negativitet stoppas ner från honom här. Och en bajsblöja. (Otroulig :) )

Egentligen är det väl inte personer o ytterligheter vi vill gräva ner, utan känslorna som skapas av det! Så ja, viktigt med formuleringarna, att ta sig lite tid att fundera på VAD det är man vill gräva ner och bli av med☝️.  Själv föredrar jag ju att släppa ballonger🎈men alla sätt som funkar är goda! Ceremonier är givande✨

Jag gräver gärna ner, en gång för alla, underliggande föreställningar om hur saker " borde" vara och en evinnerlig snurrkarusell av känslor kring saker som inte blivit som jag hoppats o velat. Varje stund är NY, det finns inga borden, jag är fri och allt är precis som det ska, på allra bästa sätt! JAG skriver mitt eget liv och bestämmer mig för att njuta av det! ❤️🌺

Så stoppar jag ner mammas negativitet och surande också. slutligen den negativitet jag dragit till mig pga allt detta. Alla mina negativa tankar stoppar jag ner.

Jag väljer att inte gräva ner något, inte innan jag vet att jag är klar med det! Då vet jag också att jag inte behöver…gräva ner något.

Precis Szirius det var vad jag ville få fram, vikten av att gräva ner (eller släppa ) KÄNSLOR som något skapar. Inte människor eller skeenden för det är nog sällan vi vill bli av med HELA personen eller skeendet. Allt är känslor som bygger på vårt förhållningssätt i just den stunden. Alltid i alla lägen. Precis som det vi önskar oss i livet handlar om känslor vi vill uppleva så handlar släppande om känslor vi vill vara utan. Oavsett om vi är klara med en sak eller ej.

#5 såå sant Retep. Tack!

Det är säkert helt kärlekslöst och oandligt i mångas ögon. Men jag kommer aldrig att känna kärlek till mitt x.  Jag är mänsklig och har inget annat att ge människan förutom förlåtelse, respekt och frihet på avstånd…eventuellt! 🙂 Universum älskar henne. Det är hennes ansvar att älska sig själv. Jag är inte en sämre människa för att jag inte har förmågan att älska människor som inte älskar sig själva och som väljer att vara bittra och hämdlystna. I och med detta föll en oerhörd tyngd ifrån mina axlar nyligen. Jag skadar inte mig själv genom att sätta gränser för mig själv. Gräver ner känslan jag hade att jag var tvungen att älska alla till VARJE pris. Nä det måste jag inte!! ❤️🙂

…Och jag som inte har en enda  bajsblöja, häller kattlådan med blött innehåll över känslan jag har för mitt ex ibland. Ingen skada skedd..Ha! Känslan rinner liksom iväg med skiten efter en stund eller ett tag, och jag växer när jag står upp för mig själv. Det känns riktigt bra att sätta gränser inför mig själv! Älvan, som du vännen uppmanade mig att göra 🤗. Jag gör det av kärlek till mig själv även om den fysiska förändringen dröjer… eller aldrig kommer. Vem vet. Man kan bara hoppas och önska 🙂

#5 Gräva ner, eller släppa, handlar för mig om att transformera. Jag väljer när jag ska vara klar med en sak och ser sedan till så att jag blir det genom att förändra i nuet.

Absolut. Retep!

#8 Skön insikt. De sakerna du nämner, förlåtelse, respekt, frihet….är kärlek i mina ögon. Till dig själv inte minst! Och all kärlek är ju samma kärlek🌊…kärlek kan vara att sätta gränser. Kärlek kan vara att avsluta. Kärlek kan vara att hålla avstånd. Och alla har väl egentligen bara ansvar att älska sig själva😉

Jag får ju mest lust att gräva ner massa krokus, hyacint o tulpanlökar när jag får syn på denna tråd!😍🌺

Haha, så tänkte jag med Szirius 😂 Frön!!

Sen tänkte jag som Retep, och att  jag är så tacksam att jag inte har behov av att gräva ned eller slänga i någon papperskorg ❤️

Det är fullkomligt sant…att när man är klar med något och inte behöver det längre, så finns inget kvar att gräva ner eller släppa✨. Samtidigt förstår jag processen också, jag ser det mer som att medvetandegöra en önskan till förändring…🌊så det ligger kanske lite INNAN man är klar med det…🤔

Hjälper det, så hjälper det, that´s it. Fast jag kan ju inte låta bli att nämna projektion….att häller jag kattskit o bajsblöjor över nåt, så häller jag det ju på mig själv, alltid…just sayin😇

#9 Låter helt rätt det du säger om att transformera och förändra i nuet…och när man väl kommit dit och gör det…Då har man väl inte heller något kvar att gräva ner…eller?

Ödmjukhet är en dygd….

#15 Nej för det är ju på något sätt "målet " att skapa om till ren kärlek. Och det gör vi på olika sätt beroende på vem vi är och när vi är.

Vera Man behöver inte älska alla. Man behöver inte anklaga sig själv heller för att man inte förmår älska alla. Vera, du sätter gränser och står upp för dig själv. Tänk inte på de saker du inte gör. Jag skickar 100 lösa diarreblöjor till ditt x. Jag älskar inte heller hen! om man inte vill gräva ner nåt måste man inte det. Man är varken mer utvecklad, bättre eller annorlunda för det. Vi är alla samma själ. Exakt lika älskade. Vi tävlar inte här.

Ja ödmjukhet är en dygd och inte är det meningen att tävla här! Så synd då, när vi missförstår varandra!

etep Nu när allt känns jäkligt kass vill jag bara få gräva ner allt skit här. Inte få höra att om man är perfekt behövs inget grävande. Det är inte stöttande tycker jag. Jag är inte perfekt dvs jag är inte fullt utvecklad i klass med buddha. Jag tar mig friheten att kasta en mental bajsblöja på personen som saboterar för våra barn. Sen att jag kastar blöjan på mig själv pga att även jag vet hur karma fungerar skiter jag i just nu. Konsekvenserna tar jag senare. Nu behöver jag bara kasta en bajsblöja (eller 100) sen kan jag dricka te i lugn och ro med mitt barn. När barnet sover fortsätter jag att integrera och acceptera alla mina delar och även skuggorna.

Visste iofs att det skulle provocera när jag skrev #5…men inte att det skulle röra upp så mycket känslor. Är nöjd med att se hur det jag skrev också gav en positiv respons och ny tanke åt några.

Retep Tack för den nya tanken. Irritation. Du drar fram fler skuggor jag måste omfamna. Och jag var redan var för tyngd. Därför tar jag mig friheten att gräva ner dina kommentarer. Jag önskar inte mer hjälp nu tack.

Jag gräver ner all onödig oro och alla mina onödiga rädslor som sabbat så mycket i mitt liv. Gräver ner dessa känslor djupt, djupt så de aldrig mer tar sig upp. Där gräver jag också ner känslorna av dåligt samvete för att jag inte låter andra styra och ställa i mitt liv längre. Skuld- och skamkänslor som jag inte borde ha åker också ner där. Yes, skönt att bli av med allt detta! Äntligen! Tack för en bra tråd!

Som sagt - allt har sin tid och vi alla har våra vägar att vandra. Inte bättre - inte sämre.

Jag har skaffat mig en känslomässig komposthög ;). Som jag till och från återvänder till.. inte för att jag vill. Men det blir enklare att hantera. Tillslut omvandlas den till fullgod näring. Det funkade inget vidare att gräva ner..för min egen del.

rore! Fin liknelse med komposthögen tycker jag! Att återvända och vända på komposten tills den transformerats och omvandlats till fullgod näring.

Ja..det tycker jag också retep. Det är min känsla:)

jaa Rore, komposthögen är ju en superbra liknelse! 🤗 ja jisses, en komposthög med känslor dit man återvänder…vända med högaffeln några varv så att det mullar till sig ordentligt o blir till fin ny jord…tålamod och tillit❤️

Intressant att detta kom upp, för jag pratade just med en vän till mig om detta idag,,  om känslor som kommer upp emellanåt, som rädsla, oro etc.  jag analyserar  ju inte så mycket utan släpper dem,  väljer annat fokus helt enkelt,  men han menade just att det är ändå viktigt att hitta orsaken till varför dessa känslor fortfarande finns kvar, och sedan släppa,,, ungefär som peter menar i #5,,  och när man har hittat den kan man sedan släppa  allt eftersom det inte finns något kvar att gräva ner eller slänga etc.  utan man har då frigjort sig från dessa känslor,,,,Viktigt är det ju dock att inte analysera för mycket eftersom man då väljer att fokusera på dessa känslor och därmed förstärker dem,,,,,

Det ligger väl (tror jag ) också i linje med vad Kathja nämner i trådstarten, att stället för att lägga fokus på känslorna så gräver man ner och överlåter processandet till Moder jord,,, identifiera  , acceptera och släpp,,,,, det är väl "min" process,,,,

hmmm,, lite morgonsvammel från mig!☀️

Jag tror faktiskt att vi fungerar lite olika - precis som du säger Shia, du är så himla bra på att bara släppa 🎈 pfhuit så är energin borta. Jag tror att jag gör det men jag är nog en riktigt kompost människa - som ni kanske märkt 😂 jag verkar behöva vispa runt med greppen i komposten flera gånger för att allt till slut skall transformeras. Jag har ju haft många "återfall"

Jag tror att de flesta är kompostmänniskor eller spararmänniskor -  alltså de som aldrig slänger utan istället lägger på hög. Jag är för det mesta en gräva ner människa tror jag. 🤔

För min del betyder att kompostera inte att man sparar och lägger på hög, utan just att det får transformeras, omvandlas, upplösas. -Kan bero på att jag som man, eller som Peter, inte lägger så stor vikt vid känslan.

Det tror jag nog inte att någon ser det som Peter, oavsett om man är man eller kvinna. De flesta vet nog hur en kompost funkar. Man lägger dit "grejer " som man vill ska omvandlas till jord och för att det ska funka måste man dit och vända runt i det mellan varven. Min kommentar om de som aldrig slänger utan istället lägger på hög gällde den andra kategorin - spararmänniskorna.

Det jag ville säga med -Kan bero på att jag som man, eller som Peter, inte lägger så stor vikt vid känslan. Det handlade inte om komposten som sådan eller dess funktion, utan om hur jag förhåller mig till känslor och deras betydelse.

Vad lägger du vikt på?

Shiawase jag håller med dig helt, jag gjorde mkt så själv förut vände fokuset på nåt annat men har kommit på precis det du nämner att det är viktigt att släppa fram känslan och sen släppa iväg den jag har börjat lägga mer vikt på månfaser och dess inverkan för det känns rätt för mig så jag återkommer o dumpar nåt under den avtagande månperioden! Gräva ner det man inte vill ha inför det nya året 2015 wiiee det blir superbra!

#29 shia, lite kul att man kan ta till sig saker beroende på vem och hur nån säger det…tydligen var det nåt som klickade där som din vän sa, eller? För jag ser det ju som din vän, o har babblat om det, mitt intresse för "skuggarbete", att man belyser något som ligger dolt, att jag tror att man behöver se varför nåt dyker upp om och om igen för att kunna släppa det på DJUPET…det handlar inte om att analysera o gegga, utan KÄNNA, följa tråden i skavet o ofta hitta en förlegat tankeföreställning, som man DÅ kan släppa!  som  #36 skriver. Aha upplevelser som frigör oss. ✨

 Shia, ditt sätt funkar ju uppenbarligen ypperligt för dig…fast JAG tror ju 😛 att du gör denna "process" egentligen😉 fast du ser den annorlunda, för att ordet arbete låter som jobb, o skugga låter negativt, tror du nämnt det, medan för mig är det totalt neutralt, bara vägar till expansion🌊

hur som helst, att DIREKT, ALLTID bara skifta fokus när en skavig känsla dyker upp, kan  ju oxå handla om förträngning, undvikande…och det leder inte till frihet☝️. Fast det tror jag att man känner då…på ett plan eller annat….

#35, När jag betraktar en känsla utifrån vill jag uppfatta den så tidigt som möjligt, så nära Källan jag kan. När betraktelsen sker från Källan eller strax utanför, då är det intuition och intention jag uppfattar först och bevarar. Därigenom behöver jag inte utforma någon känsla, jag har den redan, innan den den påverkas av någon yttre känsla, tanke, önskande eller föreställning.

#38 Men hur kan du vara så medveten om "en känsla" om det inte är så att du inte lägger någon större vikt på dem? Eller är du så till 100% uppkopplat till Gud hela tiden att du bara går runt och är? För då blir det ju en annan sak, men där är inte så många av oss så det kan vara svårt att greppa tror jag. Själv är jag då rakt inte där, vilket jag är tacksam över för jag gillar känslor.

Wooo!!! underbar diskussion,,,

Szirius,, håller med att skifta kan även leda till att förtränga,,, just därför att det är viktigt att man är medveten om sina känslor,,,, och Ja,,, min vän är ju min M,,haha,,så  bra diskussioner där också,,,,,

Vad som än sker så är det viktigaste att vara uppkopplad till sig själv!!!!  där kommer svaren och klarheten,,,

Aha Kathja…vilka känslor är det då du gillar? De som känns bra, bättre,bäst, eller de som du inte ens behöver förhålla dig till, med en annan värderande känsla att mäta mot? Antar att det mest är "svårt att greppa" för att man tror och föreställer sig det. Att jag inte lägger någon större vikt vid känslor betyder inte att känslor eller känslan inte finns där. Säkert handlar det om ett val jag gör, om uppmärksamhet och att medvetet vilja fånga och uppfatta den ursprungliga känslan, stanna vid intentionen och tilliten till att Universum levererar, ( som Jim Carrey säger så fint)

Jag gillar nog alla tror jag, de tillför alla något och de talar om var jag befinner mig och hur jag ska förhålla mig för att vara i fas med mitt inre. Men eftersom jag kan välja dem så väljer jag (självklart) de högvibrerande. 😎

Vi har ju haft diskussioner kring detta förut och jag säger som då  - jag ser inte att ditt sätt att se på saken skiljer sig från mitt. Kan det vara som så att du TROR att det är en skillnad för att du någonstans tror dig förhålla dig till allt som är på ett annat sätt än mig? Jag syftar då på ditt TM-grejs.

När vi förhåller oss till Allt som Är, förhåller vi oss till det genom vad vi tror, upplever och känner! Då kan vi inte annat än att förhålla oss olika, eftersom vi är olika som personer. När vi erfar Allt som Är, är vi det som Är och då är vi Ett och lika. -Skillnaden skulle i så fall vara att jag i det yttre förhåller mig annorlunda för att jag utifrån mina erfarenheter av det inre, av Källan, helst väljer att se inifrån och ut på allt som är, som blir till utifrån det skapande perspektivet. Vara fröet som spricker, följa det och se det gro.

Som sagt, vi ser och upplever det på samma sätt. 😉

Kathja! Tror visst inte att jag har eller kan ge dig något annat eller bättre svar?!

Tycker du att det behövs? 🤔

Det jag delar med mig av är inte så mycket jag och inte för att det behövs. Det är mest Kärlek…-om jag känner rätt…och inte är överskuggad av egot…

Retep

Känslor för mig är information…de säger mig saker…det du nämner som intuition och intention känns nämligen på olika sätt i kroppen för mig…förnimmelser…

Att inte lägga vikt vid känslor kan låta som att de inte är viktiga…för mig är de definitivt av vikt - för den skull identifierar jag mig inte med mina känslor…men jag iakttar dem och tar emot information.

jahaja, fick till en variant… 21 12…✨

#38 jag tror jag förstår hur du menar. Det är lite som att lyssna på den inre rösten den första känslan man får genom att följa intuitionen ifrån hjärtat. Det är en konst att göra de och Inte låta tankar och de mer medvetna känslorna ta över. Man har nog mycket visdom att hämta inom sig själv om man lyssnar på första känslan den leder nog en oftast på rätt väg i livet

Det är också så för mig, att känslan och känslor ger information. Vet bara att kvalitén och renheten i den information jag får där känslan uppstår är kraftfullare. Och har än högre energi när jag uppfattar den intuitivt, direkt då den strömmar ur det Transcendenta, ur Källan.

då förstår jag hur du menar 🙂

Är just nu så less och trött på att försöka få den man jag håller på att skilja mig ifrån förstå. Förstå varför det blev såhär. Förstå att jag inte tänker skita i hur det blir och när det löser sig med bodelning och annat juridiskt ekonomiskt. Så jag gräver ner den mesiga Skogshumblan som vill få honom att förstå och låter honom klara ut det hela själv utan att jag för den skull beter mig annat än ärligt och rätt. vill också gräva ner stridsyxan gentemot min mamma. Den kommer upp för lätt fast jag begravt den mångdubbelt om, trodde jag. Thanks and good ridance!

Jag vill gräva ned mina svettningar. Är så trött på att svettas, bläää! Låt mina hormoner balanseras så att jag kan känna mig fräsch och normal.

Lägger härmed ned och kapar alla fajter, groll och osämja samt alla band jag har som håller mig kvar, hindrar mig eller på annat sätt begränsar mig från det jag ska vara i. Jag proklamerar här och nu att jag på alla sätt är fri från dessa nämnda och att mitt liv från och med nu handlar om att acceptera och ta emot flödet i vilken form eller fart den än kommer. Allt är som det ska vara och jag välkomnar det!

Bra sagt Skogis! Jag kopierar det och lägger till mensvärk.

Tack Tora. Ja bort med den!