Annons:
Etikettloa-personligt
Läst 1373 ggr
[Panama]
5/2/14, 4:42 PM

ta sig ut ur isolering

hej ! Jag är kvinna och ganska depprimerad. Brände ut mig för ca 3 år sedan och är fortfarande inte tillräckligt bra för att kunna arbeta igen känner jag. Är alltså utan arbete . 

Har isolerat mig under 1 ½ år ca pga social fobi som jag fick när jag brände ut mig  . Det börjar bli bättre nu och jag börjar känna att isolering inte är den bästa lösningen för mig .

Min självbild är väldigt dålig ( pga  dåliga relationer, mobbning i skolan osv) och det är den som sätter käppar i hjulet för mig när det gäller precis allt. Jag spenderar nästan all tid hemma .

Jag har under åren försökt komma i kontakt med folk men jag känner att de  gärna backar eller beter sig illa mot en osv

Jag förstår inte vad jag gör för fel. Men det kanske kan ha med detta attraction-ämnet att göra ? Eller så är det jag som förväntar mig att de inte ska tycka om mig så att de  läser av mig undermedvetet genom mitt kroppspråk?

Kan man ta hjälp av Law of attraction för att ta sig ut och ändra sin självbild och ändra hur andra möter en?

Annons:
solus
5/2/14, 4:46 PM
#1

Börja med att ta små steg först bara! Försök inte att tvinga dig till att göra jätte jobbiga saker utan lite mer jobbigare saker hade jag rekommenderat att du gör när du vågar lite mer!

http://solus.blogg.se/ 

Proktologi
5/2/14, 4:49 PM
#2

Jag vet precis hur du känner. Har haft isoleringsperioder sen jag var 7år. Bara skriva meddelande om du vill prata!

Se*Ocarinas
www.ocarinascattery.webs.com
www.cuntcat.blogg.se

[Panama]
5/2/14, 4:57 PM
#3

Hur gjorde du för att ta dig ut ur det? 

Det är det att självbilden trycker ner mig så. Samt att där jag bor känns det som att alla känner alla . Ser folk varje gång jag tar mig in till stan som gått i min klass eller på min skola eller som vart taskig under skoltiden . Vill helst inte se dom . Aldrig nånsin ! 

Är rädd att om jag börjar prata med någon så kan den i sin tur känna nån som känner nån som vet vem jag är. 

Facebook är ju ett klassiskt exempel på det! Man kan aldrig komma bort från allt dåligt och bara vara och börja om från början :S Världen är så himla liten ! 

Känner mig som tryggast när jag är hemma och umgås med min familj och med djuren . Men det blir väl en falsk trygghet egentligen eftersom att jag kan ju inte stanna hemma för evigt .. Hade velat börja studera men jag vågar inte :S Är rädd att jag ska bli ensam i skolan , att jag skagöra bort mig eller att jag inte ska klara av studierna för att jag kanske inte är tillräckligt smart …

[Panama]
5/2/14, 5:07 PM
#4

Sen så bor jag i en stad där alla typ är rädda för varandra. Det å så otroligt grupperat ! Dt är grupperat efter vilken klass man kommer ifrån (pengar) och vilken klädstil man har . 

Eftersom att jag inte tillhör någon speciell grupp , jag bara är som jag är, så är det svårt ! Jag försökte umgås med folk när jag var yngre men de tog aldrig in en i gruppen.Var ute väldigt ofta på helgerna för o träffa folk men det var nästan omöjligt.

Men denna stad är känd för att vara svår pga det är så svårt att komma in i grupperna . Är många som flyttar pga det .  Och nya som flyttar in har väldigt svårt att hitta sitt umgänge har jag hört.

Det är som att folk inte umgås med andra som inte tillhör deras grupp . 

Jag tillhör ju inte nån . Jag har heller aldrig haft pengar  eller dylikt ( vilket också är väldigt viktigt i denna snobbiga stad) så jag har känt att jag inte hör hemma nånstans! 

Det mesta här kretsar kring mode, utseende, tävlande osv. Har försökt söka mig till folk som inte är såna men de tar inte in mig då jag inte tillhör deras grupp som sagt… 

Blev mobbad i skolan pga jag var nyinflyttad , snäll, vi hade inga pengar , jag hade inte spec fina kläder & jag bodde på landet. Hade alltså inget att komma med eller hur mans ka förklara. Jag tycker att folk har haft den attityden mot mig enda upp till vuxen ålder! I gymnasiet var det också skitsvårt att komma in i grupperna då alla kände alla sen innan samt grupperat efter vilken klass man tillhörde privat. 

Har testat att bo på annan ort och den nya staden var helt underbar jämfört med denna ! Där kunde man vara som man var och ingen tittade snett eller snackade bakom ryggen på en . 

Men pga utbrändhet så fick jag flytta tilbaka hem igen då.. Och nu är självbilden i vägen föratt våga flytta.

Proktologi
5/2/14, 5:17 PM
#5

Jag var i exakt samma sits. Nu bor jag på världens bästa ställe - 4 mil utanför stan mitt på landet. Här slipper jag människor och massa jobbigheter. Men en enkel sak som att "bara handla mat" är skitjobbigt för mig. Kan sitta och planera i dagar, åka dit, handla det jag ska ha och sen åka hem fort som fan. Nu har jag 2 ungar och hundar att ta hand om vilket gör att jag MÅSTE tvinga mig ut, träffa folk och sånt där jobbigt som orsakar pngestrelaterade känslor. Det är min motivation att komma ut - för jag måste. Vissa dagar så kan jag ligga och tänka över mitt liv, varför det var som det har varit. Hade en dålig uppväxt med en missbrukande mamma, övergrepp och tråkig skolgång. Socialt handikappad som barn och hade inga vänner. Jag har inte ens en Facebook, jag har en låst instagram där jag laddar upp bilder som gör mig glad. Jag fokuserar på saker som får mig aktiv och som intresserar mig. Som ridningen. Jag rider 3dagar i veckan på min medryttarhäst och i stallet trivs jag bäst. Det var min "fristad" som liten hos mormor som födde upp arabiska fullblod. Försök tänka på något som du vill göra. Nåt som du vill engagera dig i, även om det handlar om att gå på träffar där du sitter och pratar om böcker eller föder upp hamstrar. Vad som helst. Bara DU engagerar dig. För det är ingen annan än DU som kan få allt att bli bättre - hur jobbigt det än är och hur jävla tröttsamt livet är. Jag VET hur orkeslös man kan vara och är när man är utbränd. Men jag MÅSTE städa för barnens och mina djurs skull. Jag MÅSTE aktivera mig för deras skull. Kan jag göra det - så kan du också :)

Se*Ocarinas
www.ocarinascattery.webs.com
www.cuntcat.blogg.se

[Panama]
5/2/14, 5:55 PM
#6

Tack snälla du !

Naturen och djur är verkligen läkandde!

Hur fungerar det med vänner o så ?

Annons:
[Kathja]1
5/2/14, 6:18 PM
#7

Panamna - Först Välkommen in till oss! ♡ Sedan till din fråga, som vi ser det här inne så skapar vi allt i våra liv för att det är vad vi där och då behöver för att utvecklas. För vissa är det svårt att greppa, men utifrån det svarar jag. När man har gjort den resan som du gör så är det ofta en kamp att komma tillbaka eftersom du har så många olika blockeringar i ditt naturliga flöde. Allt som inte är kärlek och harmoni kommer av blockeringar. Men det som är bra att allt kan helas med kärlek! Både det som sker i ditt inre och det du ser i ditt yttre. Det är därför det är så bra att göra saker som får dig att må bra, i det helar du dig. Precis som Proktologi talar om. Börja med att hitta något litet i din vardag som får dig att le och fokusera på det. Njut och mjölka så mycket "må bra" ur det som det bara går. Sedan hittar du ännu en grej, och så en till och en till. Gör det samma med dig själv, hitta något som du är nöjd med hos dig själv. Känn kärlek och tacksamhet. Bry dig inte om att fundera över andra människor utan fokusera bara på dig själv, när tid är kommer det att dyka upp bra vänner. Under tiden kan du hänga med oss här inne, vi är bra på att skapa kärlek. Eftersom du får mer av det du fokuserar på så är det bra att känna så mycket tacksamhet och kärlek som det bara går. I början kan det kännas avigt och kanske till och med falskt med fortsätt bara så kommer det bli äkta. Tänk tankar av tacksamhet över att du har en säng, en tandborste, vatten, mat osv osv. Där har du en början i alla fall. Och tänk att det oftast tar lite lite tid att lära sig tänka nytt. Ge dig den tiden. ♡

Otroulig
5/2/14, 6:52 PM
#8

Hej Panama, tack för att du delar med dig av dig och ditt liv. En rätt bra start är att acceptera att här är du just nu. Inga värderingar ingen skuld på dig eller på någon annan utan bara ett konstaterande, jaha så här är det. Sen tror jag att du verkat hitta ett bra helande i och med att du befinner dig i naturen och har djur runt dig, perfekt!! Mjölka som Kathja säger, njuuuut av naturen och djuren. Var i nuet. Använd mindfullness. Det är då läkande. Var snäll mot dog själv. Sen kommer vi till att bygga upp dig själv. För du är en underbar, stark människa. Du har bara glömt bort det ;) Jag läste många böcker och byggde upp min självkänsla. Läste Mia Törnblom. Självkänsla tror jag boken hette. Jag gjorde övningar varje dag, skrev i en tacksamhets bok varje kväll. Det byggde upp min grund. Du har en möjlighet att ändra din verklighet och det handlar mycket om att ändra din UPPFATTNING om din verklighet. Ta små steg, var snäll mot dig själv. Häng här med oss. Det finns fler bra sidor på iFokus - personlig utveckling t. ex. Fokusera på att gå framåt, älta inte i det förflutna. Acceptera och ta baby steps framåt. Det kommer att kännas som två steg framåt och ett tillbaks. Men du kommer alltid att vara på väg framåt vidare. Stor kram till dig.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Proktologi
5/2/14, 7:06 PM
#9

Jag har vänner. Inte många men de få jag har är äkta. Dom vet att jag inte menat illa om jag inte vill prata i telefon en viss dag eller om jag inte vill ses. Ibland tränger dom sig på men det är ju mer bra än dåligt. Fattar liksom när jag mår krassligt. Annars har jag (ironiskt nog) jättelätt att öppna mig och prata med folk irl och över internet. Det blir lättare om man säger det man vill och är ärlig. Typ. Svårt att förklara

Se*Ocarinas
www.ocarinascattery.webs.com
www.cuntcat.blogg.se

ollivoll
5/2/14, 7:21 PM
#10

Hej Panama:) Bara det att du hittade hit är början till din förändring:) se det som en resa att börja på. Som för alla som kommit till insikt att nu får det vara nog, nu ska jag ändra på min tillvaro och vara den jag egentligen är och inte vad allmänheten har skapat och fått för sig, så kan det bli en berg och dalbana, det går upp och ner. Men svaret kommer att komma, det är precis som det sags, ha tålamod så ska du se:) Jag blev medlem för ett tag sen men var mest en gluttare, dvs jag var inne och läste inlägg och tog åt mig alla kloka ord som skrevs och verkligen kämpade för att hitta en mening:) jag kan verkligen rekommendera iFokus, alla härinne har hjälpt mig oerhört mycket:)) det är väldigt fina människor här. Först och främst ska du veta att du är värdefull, tro inte något annat och du är älskad:)

[Panama]
5/2/14, 9:45 PM
#11

Tack vad snällt skriver  ! :) Skönt att veta att det finns folk som bryr sig!

Konstigt nog så träffar man dem sällan irl . Eller så gör man det fast man vet inte om det. 

Jag är så himla blyg också så det är så svårt att ta sig ut om jag försöker. Det känns som att det är förbjudet att vara blyg när man är vuxen .. När man var yngre gick det ju an även om det var jobbigt en då var det mer accepterat . Nu när man är vuxen ska man armbåga sig fram och visa framfötterna osv. 

MEn får ta ett steg itaget och tänka att det är för mig själv som jag gör saker och inte för att andra ska acceptera mig . Försöker intala mig det varje dag att det är för min skull och inte för att bli omtyckt. 

Ska kolla igenom inläggen här på iFokus :)

SHIAWASE
5/3/14, 2:32 AM
#12

Hej Panama! Och välkommen hit!

Du har fått mycket bra tips redan.

Som sagt att du har hittat hit är ett jättebra första steg!! När man är själv och tänker , så är det lätt att hamna i en negativ cirkel,, men har man tillgång till ett sådant här forum, är det lättare att ta sig ur nego sprialen, och vända på känslan.  Att sätta ord på vad man känner är också bra.

Som sagt, små steg!! OCH,,, det förflutna är borta, över! Försök att inte tänka, berätta om hur jobbigt det har varit ,, försök hitta små guldklimpar  i  din vardag.

Vi människor förändras,  man kan träffa  barndomskamrater som man absolut inte hade något gemensamt med, och upptäcka i vuxen ålder att den personen faktiskt är en underbar person! Så sätt inga etiketter på dina barndomskamrater, placera inte dem i något fack, och placera inte dig i något fack heller, tillåt inte dig själv att "gå tillbaka " till den du var.

Lättare sagt än gjort då vi präglas så mycket av barndomen, men livet behöver inte skyndas på, när man  börjar träna upp sig på att titta på de små  sakerna och uppskatta det lilla,, då känns det ok att man tar småsteg framåt. Beröm dig själv för alla små steg du tar!!!  Lägg inte skuld på dig själv för att du ibland tar ett steg bakåt eller står stilla. VI går ALLTID framåt!! Men ibland förstår vi det inte.

Tacka dig själv för att du skrev ditt inlägg  härinne! Var snäll mot dig själv.  Vänner och umgänge kommer så småningom när du börjar hitta tillbaka till din självkänsla, när du får mer kontakt med DIG!!

VÄlkommen till dig också Proktologi!!

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

[Panama]
5/7/14, 2:32 PM
#13

Tack tack och åter tack :) Ska ta åt mig det ni skrivit !!!

Annons:
Open
5/7/14, 3:19 PM
#14

Panama, som jag ser det så är du en fantastisk själ som inte värderar det yttre utan söker sin egen väg, men många omkring dig såg saker annorlunda under uppväxten, och det gjorde dig osäker.

 Du tänker inte fel, du tänker rätt :) Man är inte värd kärlek och uppskattning på grund av sina kläder, sina pengar eller antalet vänner irl eller på Facebook! Och man behöver inga vassa armbågar för att skapa sig ett liv som man själv vill ha det!

Du behöver endast bli lite klarare om att dina värderingar faktiskt är vackra och sanna för dig, och tillåta dig att vara annorlunda än de som har andra sätt att se på livet. Som du kanske ser från de många kloka poster här- många tänker som du, dvs många ser djupare än ytan. 

Jag skulle säga att du har isolerat dig för att få lugn och ro att reda ut vad DU tror på och vill med ditt liv. Nu har du kommit ut ur din retreat och söker andra som förstår vad du känner och tänker- och jag är tacksam till alla här som bekräftar att det inte är något fel på dig, tvärtom :) 

Lycka till med att älska dig själv och att med att omringa dig med andra som älskar dig för den du är!

Älvan
5/7/14, 3:37 PM
#15

En liten sak som är en stor sak är att sluta jämföra! Det är inte något särskilt med att inte ha många vänner eller vara rik. Du har det liv du har JUST NU. Att acceptera sig själv och sitt liv som värdefullt är steg 1 tycker jag. Titta på allt du har! Du har barn! Var stolt! Du har ett hem osv. Om vi slutar jämföra med andra blir vi friare att leva det liv vi själva VÄLJER. Vi väljer liv enl LOA. Att du inte känner dig riktigt nöjd är att du inte skapat medvetet det du VILL ha. Det är värdefullt att veta vad man inte vill skapa för då vet vi bättre vad vi egentligen vill ha. Allas liv är lika viktiga, alla människor lika värdefulla och älskade.

Upp till toppen
Annons: