Annons:
Etikettloa-och-relationer
Läst 1425 ggr
Chagrine
2014-02-25 16:39

Hur har man ett förhållande?

Hej! Jag är ny här på sajten men efter att ha läst lite så kanske det finns någon där ute som kan hjälpa mig! Jag ser mig själv som en stark och positiv person med ett lugn inom mig. Dock har jag ett problem.. Alla mina goda vibrationer rubbas alltid så fort jag inleder ett förhållande med någon. Till en början är allt bra men efter en tid så är det som att jag slukas upp av den personens "vibrationer", tillslut vet jag varken ut eller in eller vem jag själv är. Det får mig att känna mig orolig och jag har en klump i magen hela dagarna. Jag kan bara inte koppla av och känna ett lugn i situationen, vilket gör att jag blir väldigt nedstämd, så pass att det stör mig i mitt arbete och i mina fritidsaktiviteter.. Jag känner bara hur fler och fler negativa tankar tar upp min tid och jag kan bara inte bryta trenden.. Detta har blivit ett såndant problem för mig så nu kan jag knappt se mig själv dela mitt liv med någon.. och jag är 25 år och borde verkligen se fram emot ett familjeliv… Men den enda känslan som infinner sig är att det är väl lika bra att strunta i att vara med någon om det är såhär dåligt jag mår.. Och den enda frågan som snurrar i mitt huvud om dagarna är hur alla andra klarar av att ha ett förhållande och må bra förutom jag? Finns det någon där ute som kan hjälpa mig att bryta min negativa trend? Det enda jag vill är att kunna behålla mitt lugn och vara lika positiv och glad i ett förhållande som jag är när jag är ensam..

Annons:
[peter54]
2014-02-25 16:52
#1

Jag tycker att det låter som om du endera inte är "färdig" med ditt för att inleda ett seriöst förhållande, alternativt att du bara inte hittat rätt person, sånt brukar ta några försök. Jag hade många korta förhållanden och två som varade 3-4 år, men som ändå inte kändes rätt.

När jag hittade rätt, och det dröjde länge, ända tills jag var 39 år, då fanns ingen tvekan och vi har det lika bra nu som för 20 år sedan och barnen är snart stora. 🙂

[Kathja]1
2014-02-25 18:58
#2

Välkommen hit Chagrine! När jag läser ditt inlägg så dyker det upp en fråga  -  tar du dig tid för dig själv i ett förhållande? Jag tänker att det du gör då du är singel och mår bra är det viktigt att du fortsätter att göra även när du har ett förhållande. Sedan dyker det upp en fråga till… Vad har du för inställning till förhållande? Alltså finns det några hang-ups sedan innan? Gamla mönster som du inte har jobbat bort?

Otroulig
2014-02-25 19:56
#3

Chagrine, det låter lite som att du förlorar ditt centrum och din stadiga känsla i ett förhållande. Precis som Kathja säger ovan så kanske det finns några tankemönster som ligger här?

Helt klart så är det lättare att vara stadig när man lever själv. Utmaningarna uteblir - men samtidigt så missar man lite av sin egen utveckling också. Jag har varit singel mesta tiden i mitt liv. Är snart 50. Men jag gjorde en mega utveckling i och framför allt efter mitt sista förhållande. Det tog rätt lång tid för mig att arbeta bort mitt bekräftelse behov och arbeta upp min självkänsla och känna mig helt stadig i mig själv. 

Vi har alla olika vägar och tankemönster vi behöver se och ändra på att vi ska bli ännu mera underbara varelser. 

Sen finns det faktiskt vissa av oss som suger åt oss energier lättare än andra. Som är "överkänsliga". 

Men om jag var du skulle jag fundera på vad det var för tankar jag hade som gav mig de där nedstämda känslorna. Försöka se lite vad de kommer ifrån.

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Chagrine
2014-02-25 20:14
#4

tack för era svar!

Peter: Ja det kan ju vara så att jag inte är helt färdig än… Men jag ska låta lite tråkig nu, jag vill inte behöva vara ensam i 10 år till medans mina vänner runt omkring mig går vidare i sina liv.. det känns väldigt tungt måste jag säga…

Sen är det intressant det du säger med att du haft två förhållanden innan som varat i 3-4 år men att du äntligen har hittat rätt och att det har hållt i 20 år. För många säger till mig att man inte kan lita på någon haft en del "kortare" förhållanden bakom sig, för då kommer han lämna mig också inom en period. Men för mig känns det ganska konstigt att tänka så, för man träffar väl folk i olika skeden i livet och vissa är rätt och andra inte? Det betyder väl inte att man alltid är en oseriös person?

Kathja:

Jag är rädd att jag ibland kan bli så uppslukad att jag slutar ta tiden för mig själv, men jag känner ibland på ngt sätt att jag måste ge min fulla fokus på den jag är med annars kanske den inte kommer vara intresserad mer.. Som att jag alltid måste vara den drivande kraften!

Angående min inställning till förhållande..
Förr var jag väldigt positiv och jag trivdes väldigt bra med att vara i ett förhållande. Men för två år sedan hade jag ett förhållande med en kille som jag i efterhand nu förstår inte var riktigt frisk.. Jag vill placera honom i kategorin psykopat faktiskt. 
Det slutade  väldigt illa för mig och han "tog" i princip allt ifrån mig, jag blev av med boende och alla mina vänner. De senaste två åren har jag bara fått arbeta mot att bygga upp mitt liv igen. Och det har tagit sin tid, jag fick fast boende för bara 3 månader sedan och vänskapskretsen är inte i närheten av vad den var tidigare, jag har absolut ingen kontakt med mina tidigare "bästa vänner".

Jag har hela tiden trott att jag har kommit över det där och liksom "glömt" den tiden i mitt liv.. 

Men jag märker att varje gång jag träffar en kille nu så letar jag alltid efter "varningssignaler" för att försäkra mig om att han inte är på det sättet, för att skydda mig själv och slippa hamna i samma skit en gång till.

Jag tror hela tiden att någon vill vara med mig bara för sin egen vinning skull, för att ta något ifrån mig och göra mig illa. Tanken som alltid dyker upp "Jaha, vad är det för något den här killen vill ta ifrån mig denna gången?" 

och jag har uppenbarligen svårt att lita på någon också, varför skulle han bara tycka om att vara med mig? kan ju lika väl finnas någon annan med i bilden…

Det är väl egentligen dessa tankar jag vill kunna arbeta bort, jag vill kunna känna tillit igen både till mig själv och till någon annan…

Chagrine
2014-02-25 20:25
#5

Otrulig

Jag tror verkligen på det du säger att vissa av oss är mer "överkänsliga". Jag har alltid haft en förmåga att läsa av människors energier så fort jag kommer in i ett rum och ta dom till mig. Detta gäller även för dom som jag inte känner. Bara genom att känna av atmosfären i rummet vet jag deras känslotillstånd och relation till varandra. När det gäller personer som står mig nära så behöver jag inte ens träffa dom, energierna kommer till mig ändå, så jag vet oftast redan vad som är på gång innan någon berättar det för mig.

Oftast kan det vara väldigt bra, för man blir duktig på att se andra personer och deras behov. Men det kan också vara väldigt jobbigt för jag blir mottaglig mot precis allt, ibland önskar jag bara att jag skulle kunna stänga av.

SHIAWASE
2014-02-25 20:48
#6

Chagrine🙂

Du behöver nog hitta dig själv. Förankra dig i dig så att säga.

Jag skulle föreslå att släppa fokus på förhållande ett tag. Möten händer av sig själv, utan att du behöver leta. Och , du har ju helt klart haft en väldigt obehaglig erfarenhet som har lämnat djupa spår. Och dessutom är du känslig för energier.

SÅ ,,,, ta tid för dig själv, jorda dig, förankra dig i dig själv,,, OCH

även om du träffar någon, inleder ett förhållande, skapar familj, etc. så måste du ALLTID sätta dig själv först. Inte först som i egoistisk, och utan omtankte till dina nära. MEN vi kan aldrig skapa någon annans liv, bara vårat eget. Vi kan aldrig ändra på någon annan bara på oss själva.

Om jag mår bra , så kan jag sprida må bra känslor till omvärlden. MEN om jag använder all min energi till att försöka få andra att må bra, utan att jag själv mår bra, så kommer ingen att må bra,,,

Så ta och fokusera på dig själv. Dags att läka såren som ditt tidigare förhållande har lämnat, var snäll mot dig själv, hitta ett sätt att jorda dig, att stabilisera dig ,,,Låt förhållandet komma senare,

Man möter personer som matchar ens vibb på något sätt. Om du har en vibb som inte är i balans med dig själv, så möter personer som matchar den vibben. Så , se till att hitta DIG,, så kommer du möta de som matchar DIG.❤️

You are the Creator of YOU, not of things...If you Create the YOU that you want to be everything else will fall in place.

Shiawase

Annons:
Otroulig
2014-02-25 20:55
#7

Chagrine,

Om du har varit med om något sådant traumatiskt och kanske inte riktigt är klar med det, jag tänker på att du säger att du "glömt det" så låt detta ta tid. Ha tålamod. Framför allt ha inte bråttom i nya relationer. Det verkar som att du skulle må bra av att börja tro på människor och speciellt män igen. Att ha tillit. 

Det viktigaste är att hitta tilliten till sig själv. Och att Universum vill oss väl. Häng här - här vill alla väl 😉

Med tanke på " överkänslighet" lär gärna det här om det kan vara till hjälp.

Men jag tror att du behöver kunna känna tillit igen ❤️

🤗 till dig

Medarbetare, Law Of Attraction iFokus

Chagrine
2014-02-25 21:20
#8

Shiawase

Ja, jag har alltid trott på att möten händer av sig självt utan att jag behöver leta! och det har ju faktiskt skett ibland! Men vissa dagar känns det bara som att man rör sig i samma mönster och aldrig kommer möta någon annan! Jag ska försöka släppa tankarna och bara låta det vara ett tag.. Och du har rätt, man får inte glömma bort att sätta sig själv först. För det lönar sig mer i slutändan. Det kanske håller ett litet tag att "offra" sig själv, men tillslut så håller det inte.

Sen jag började läsa här på hemsidan så började jag tänka så som du skrev, att den vibben jag sänder ut är ju det som jag kommer attrahera.  Så då är det ju bäst att man är positiv! Det är verkligen något jag ska börja arbeta med direkt!

Otrulig:

Tack för länken! bara jag läste första stycket så började jag storgråta! För allt som stod där beskriver mig rakt upp och ner, jag har aldrig hittat något innan som kan beskriva mina  känslor så väl och aldrig någon som förstått mig. 

Jag kan säga att jag är uppvuxen i ett kaotiskt hem där jag fick tassa runt min pappa hela min uppväxt, vilket kan vara orsaken,

Tack allihopa! Ni är verkligen superfina! Jag är så glad att jag har hittat hit! 🤗

[Kathja]1
2014-02-25 22:19
#9

Härligt vad mycket ni har skrivit sedan mina små frågor! 👍

Jag har inte så mycket att tillägga i frågan utan skulle bara upprepa det andra redan har skrivit. 😎

linnease
2014-02-25 23:15
#10

❤️❤️👋 Många bra svar! Hjärta Känner igen mig i mycket, har också gått vilse i att försöka hålla andra glada istället för mig själv tidigare. Första gången slutade det med att jag helt tappade mig själv och båda var så ur fas med oss själva att vi fick ge upp och göra slut (för båda försökte bara göra den andra glad och gick emot vad vi själva ville mest hela tiden - och INGEN blev glad av det..), vi var ihop i tre-fyra år. Andra killen jag bott ihop med en längre tid var jag lite mer medveten om det men gick ändå fortfarande vilse delvis. Men NU, börjar jag äntligen hitta, förstå hur jag ska följa min egen vilja, mina egna intressen och också ha superfint flow med och utbute av andra människor. Jag har ett förhållande som är på gång, och som känns som det skulle kunna vara riktigt, riktigt länge.. och jag tror det kommer vara helt fantastiskt den här gången ❤️

Chagrine
2014-02-26 22:05
#11

Linnease

Tack för du delar med dig av dina erfarenheter! Det får mig att hålla modet uppe att det inte är någon fara om man inte lyckats så bra i det första förhållandet. Det finns chans till förbättring och att man tillslut kommer att hitta rätt!

Idag har jag tänkt mycket på vad ni alla har skrivit här, och jag har känt mig så stärkt av allting! 🌺

[Kathja]1
2014-02-26 22:18
#12

Chagrine   - vad härligt att höra! För min del träffade jag inte "mannen i mitt liv" förrän jag gav upp (läs skilde mig från mina barns pappa) och bestämde mig för att leva som singel. Så det ligger mycket i att släppa önskan och tankan fri, även om det kan vara svårt. Allt har sin tid. ❤️

linnease
2014-02-27 15:10
#13

❤️❤️

Annons:
Upp till toppen
Annons: