Ett år med prövningar(?)

Ett år som kändes trögflytande och många gånger motströms. De inre kvalliternas prövoår?

Min alldeles egna upplevelse av det år som så fort sprungit förbi.

Antingen hände det ingenting, eller så kom allt på en gång, och sen så kom det några plana händelselösa och långsamma ökentorra dagar/veckor/månader i väntan.

Stiltje! Som annars kan tänkas kallas för vila. Men som också väcker tanke frågor och känslor om vad det är som är på gång?

Det var som om det fanns underliggande saker/händelser som låg och gäckade sinnet, men som inte nådde fram.

Kanske ska jag döpa året som gått till tryckkokarens år. Där instängdheten visade sig på mer än ett sätt.

Där tålamodet och uthålligheten prövades.

Har även hört andra fälla kommentarer om 2013 som ett prövo år. Kanske ligger det i tiden och den "nya tidsåldern"?.

Att vi ska ruskas om se våra svagheter för att kunna göra oss av med dem, för att fortsätta växa?

Läste någonstans att Bambun tar ofantligt lång tid på sig att växa, på det synliga planet. Men under jordens mylla så växer den metervis varje dygn. (Tror att det var här inne någonstans?)

Jag vet inte om det är sant. Men tanken är för mig tröstande.

För även om jag inte ser eller förstår, så pågår det en process som jag behövde lära mig att acceptera.

2014

Avskalning och frigörelsens år.

Hoppets och längtans år.

Drömmar och mål som följer sina givna spår.

Tysta och outtalade sätter det kroppens inre strängar i gungning, i en långsam förförande vals.

I tystnaden viskar den.

I sorlet så ropar den

 I kaoset så tröstar den.

Hur ser du på det gångna och kommande året?