Önskar att jag kände det där, man jag är inte där du är ännu. Jag känner mig som jag har gjort någon vecka nu - som om jag satt i en bergochdalbana - ena stunden LYCKLIG och pirrig och förväntansfull - och så nästa stund vill jag bara bli eremit för att lite senare vara lycklig igen  - för att sen kanske bli super irriterad. 

Men en dera dagen har jag kommit så långt i min utveckling att jag kan vara ETT med allt som är, bara sådär - utan att meditera, eller fokusera eller tänka att jag ska. Nu händer det små stunder då och då. Men inte just nu.

Tror att det ska bli målet för 2014  - att hitta till den där känslan som ett naturligt tillstånd.

haha, Kathja, jag har ingen stig , egon eller jesus runtomkring mig🙂

men harligt att kanna att det sprakar och knastrar och vibrerar~~~

Det har du, det är bara det att du inte ser dem - eller behöver dem. 😉Jesus och jag var just ute på äventyr, 😃att hänga med honom gör att jag sprakar! Vi var iväg och helade lite på två olika håll  - DET kändes starkt!

Jag har pirr ovanpå huvudet, känns som om jag både tar emot och släpper i en stråle uppåt. Känner mig småfull, yr och lullig liksom.

Rysningar startade redan för några veckor sen, det sker flera ggr dagligen, att jag får som stötar genom kroppen, får gåshud och upplever stark närvaro.

Men samtidigt är jag väldigt bergodalbanig jag med, hoppar superhopp mellan total frid o uppgivenhet, mellan superenergi o sen nästan somna stående…och lättirriterad, verkligen! Just nu på sonen💣och mig själv🤐Känner att jag inte ska analysera just nu, inte läsa o finurla utan bara vara, inte försöka förstå nåt öht.

Kathja " jag är inte där än"…

De orden får mig att inse att jag tidigare trott att utveckling är linjär, till att nu snarare se det som - aha - vilken bild jag fick nu✨ - att det ligger parallella trådar horisontellt, som telefonvajrar,  och man kan skifta på vilken tråd man är på👍. Så det är snarare bara så att "jag är inte där just NU😉" och sen en minut senare kan man ju vara där! Och precis som med stenbilden, så gäller det bara att hitta vad det är som gör att vi kanar upp o ner hela tiden🤪 o sluta upp med det😃

Hur som helst känns det mkt mer hoppingivande och tryggt att veta att det är bara ett litet litet snäpp upp till den gyllene tråden där allt glimmar, att jag VET att jag hamnar där på ett litet kick, såfort jag lyckas slappna av helt och TILLÅTA mig att vara där.

Så klart! Tack för påminnelsen. 👍

OMG vad det svänger alltså…kan inte relatera alls till känslostegen just nu, för en tanke kan dyka upp på en sekund o få mig rakt upp på högsta toppen direkt, sen kommer en annan tanke o jag hamnar på nedersta botten direkt, så jojjar jag  fram o tillbaks, i ultrafart. Kan inte relatera till bergodalbana heller, den känns låååångsam jämfört med detta…. det här är liksom…fritt fall o upp igen-karusell snarare😂

Jaja, lite turbulens, det kanske stabiliserar sig…eller inte…jag hänger med👍🌊

Bungyjump Szirius?😉

Jag känner mig rätt jämn, har väldigt lätt att komma in i kärleksflödet. Lite pirr och rys - men inte mer än vanligt tycker jag. 

Men fortfarande kan jag trilla in i lite osäkerhet på jobban - men det är väl som det är. Observerar rätt bra andra människors negativa inställning och låter det rinna av mig numera.

Nåt märkligt är det i alla fall. Ena stunden är jag så låg att jag vill begå självmord, men en stund senare så kan jag vara superlycklig och till slut sjunka ned igen…..jag fattar ingenting😮…..detta har varit mycket påtagligt den senaste månaden…..snacka om berg och dalbana.

Pirr på kronchakrat hade jag varje dag, dygnet runt i över ett år….det var konstant, numera händer det väl bara kanske 10 ggr/dag. Dessutom är det ofta tryck på tredje ögat också.🙂

Ja, tryck på pannchackrat har hållt på i flera år för mig 🤔, av och till. Nu en period till.

Just precis nu, så har jag både pirr på kronchakrat och tryck i pannchakrat😃